Dags att slopa behovsprövningen

28.10.2017 kl. 09:10
Finland behöver ekonomisk tillväxt och en av de största utmaningarna är bristen på arbetskraft. Vi har för få händer och huvuden att ta hand om jobben och om dem som behöver vård.

För att råda bot på situationen, måste vi kunna utnyttja alla de medel som finns till vårt förfogande. Därför är det nu hög tid att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft, dvs. den som kommer utanför EU eller ETA-området. Det nuvarande systemet är en broms för arbetsmarknaden och för flexibla rekryteringar för våra företag.

Behovsprövningen betyder att arbetskraftsbyrån måste utreda huruvida det för jobbet i fråga finns lämpliga arbetssökanden i Finland eller EU, före man kan bevilja arbetstillstånd åt en person från ett tredje land. Det här oberoende av att personen kanske redan jobbat ett tag hos samma arbetsgivare. Besluten kan dröja månader och det är både byråkratiskt och stelt, och framför allt ohemult för både arbetssökanden och arbetsgivaren. Så kan vi inte ha det.

Rädslan att utländsk arbetskraft mitt i allt skulle storma in på den finska arbetsmarknaden är kraftigt överdriven. Vi har flera branscher som rapporterar om svårigheter att rekrytera personal, och ändå får arbetskraftsbyråerna årligen bara ungefär 8 000 ansökningar att behandla. Av dem beviljas ca 85 % och en tredjedel av arbetssökandena är redan bosatta i Finland. I Nyland lättade man på kriterierna för behovsprövningen inom byggbranschen, men det ledde inte till någon rusch av utländsk arbetskraft.

I det här sammanhanget vill jag poängtera att Finlands starka arbetslagar och bindande arbetsavtal gäller alla aktörer och att det därför inte är möjligt för arbetsgivaren att tex. dumpa lönen för en utländsk arbetstagare.

En annan viktig sak är den mänskliga aspekten i diskussionen. Behovsprövningen binder arbetstagaren till ett visst jobb och kan därför skapa ett beroendeförhållande till arbetsgivaren. Ifall arbetstagaren vill byta bransch och jobb, börjar en ny behovsprövningsprocess, med osäkert utfall och i värsta fall med utvisande ur landet som följd. Slopandet av behovsprövningen ökar den enskilda arbetstagarens autonomiska ställning.

Nu är det dags att göra slag i saken. Svenska riksdagsgruppens alternativa budget innehåller slopandet och undertecknad har tillsammans med bland annat vänsterförbundets Anna Kontula och samlingspartiets Juhana Vartiainen gjort en lagmotion för att ändra på systemet. Lagmotionen har stöd av över 100 ledamöter så nu finns det en verklig möjlighet att få en förändring till stånd. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37