Tingsrättsreformen slår hårt mot det svenska

25.10.2017 kl. 08:01
Reformen slår extra hårt mot de svenskspråkiga strukturerna och riskerar på längre sikt att äventyra möjligheten för svenskspråkiga att i praktiken få en rättsprövning på sitt modersmå

 

 

Riksdagen inledde idag behandlingen av lagutskottets betänkande till regeringens föreslagna tingsrättsreform.

Regeringens förslag till tingsrättsreform går hårt mot de svenska strukturerna. Borgå och Raseborgs tingsrätter föreslås läggas ned samtidigt som sessionsplatserna på Kimitoön, i Kristinestad, Kyrkslätt och Jakobstad föreslås dras in. Österbottens tingsrätt föreslås också byta förvaltningsspråk från svenska till finska, efter att den slagits ihop med mellersta Österbottens tingsrätt. Om reformen godkänns av riksdagen blir Ålands tingsrätt den enda tingsrätten kvar i landet med svenska som förvaltningsspråk.

 

- Reformen slår extra hårt mot de svenskspråkiga strukturerna och riskerar på längre sikt att äventyra möjligheten för svenskspråkiga att i praktiken få en rättsprövning på sitt modersmål, säger Mats Löfström, viceordförande för svenska riksdagsgruppen.

 

- Särskilt aningslöst är att avskaffa tingsrätterna från de orter där det tvåspråkiga har fungerat ypperligt väl, nämligen Raseborg och Borgå, och där en sammanslagning med stora enheter i Esbo respektive Vanda kan rasera servicen på eget språk i praktiken, säger lagutskottets viceordförande Eva Biaudet.

 

I beredningsprocessen av reformen har svenskspråkig personal meddelat att de inte planerat att flytta från de orter där de nedläggningshotade tingsrätterna finns.

 

- Kanslipersonalen från Borgå och Raseborg kan med fog förväntas ha svårt att flytta med till huvudstadsregionen. Avstånden i Nyland är långa och förbindelserna svaga för en arbetspendlare. Lagutskottet delar oron men gömmer sig bakom tomma löften om storleksfördelar beträffande rekrytering av språkkunnig personal. Vi som jobbat med tryggande att svensk service i praktiken vet att det inte räcker med tomma förhoppningar. Det är alltså helt förkastligt att slå igen fungerande och effektiva enheter, fortsätter Biaudet.

 

- Regeringen eftersträvar inbesparingar men glömmer att rättsväsendet är en grundläggande funktion i samhället och måste trygga tillträde för alla. På kort tid har tingsrättsnätverket minskats radikalt utan att vi kunnat evaluera följderna i kostnader eller kvalitet. Lagutskottets medlemmar har under behandlingen, likasom många experter, delat vår oro för de språkliga rättigheterna inom rättsväsendet men var ändå inte beredda att underkänna regeringens förslag. De allra största enheterna har inte visat sig vara de bästa, säger Biaudet.

 

Tingsrättsreformen kommer också att påverka auskulteringsplatserna, som är helt avgörande i utbildningen av svenskspråkig personal till domstolsväsendet. Enligt förslaget skulle antalet svenskspråkiga auskulteringsplatser minskas till två från dagens fem. Sammanlagt finns idag 138 auskulteringsplatser i landet.

 

- Två svenskspråkiga auskulteringsplatser i hela landet är inte tillräckligt. Regeringen behöver därför återkomma med åtgärder för hur man tryggar tillräckligt med svenskspråkiga auskulteringsplatser också i framtiden, säger Löfström.

 

Riksdagen beslöt 24.10 2017 att bordlägga behandlingen.

Eva Biaudet och Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00