Riksdagen inledde idag behandlingen av lagutskottets betänkande till regeringens föreslagna tingsrättsreform.

Regeringens förslag till tingsrättsreform går hårt mot de svenska strukturerna. Borgå och Raseborgs tingsrätter föreslås läggas ned samtidigt som sessionsplatserna på Kimitoön, i Kristinestad, Kyrkslätt och Jakobstad föreslås dras in. Österbottens tingsrätt föreslås också byta förvaltningsspråk från svenska till finska, efter att den slagits ihop med mellersta Österbottens tingsrätt. Om reformen godkänns av riksdagen blir Ålands tingsrätt den enda tingsrätten kvar i landet med svenska som förvaltningsspråk.

- Reformen slår extra hårt mot de svenskspråkiga strukturerna och riskerar på längre sikt att äventyra möjligheten för svenskspråkiga att i praktiken få en rättsprövning på sitt modersmål, säger Mats Löfström, viceordförande för svenska riksdagsgruppen.

- Särskilt aningslöst är att avskaffa tingsrätterna från de orter där det tvåspråkiga har fungerat ypperligt väl, nämligen Raseborg och Borgå, och där en sammanslagning med stora enheter i Esbo respektive Vanda kan rasera servicen på eget språk i praktiken, säger lagutskottets viceordförande Eva Biaudet.

I beredningsprocessen av reformen har svenskspråkig personal meddelat att de inte planerat att flytta från de orter där de nedläggningshotade tingsrätterna finns.

- Kanslipersonalen från Borgå och Raseborg kan med fog förväntas ha svårt att flytta med till huvudstadsregionen. Avstånden i Nyland är långa och förbindelserna svaga för en arbetspendlare. Lagutskottet delar oron men gömmer sig bakom tomma löften om storleksfördelar beträffande rekrytering av språkkunnig personal. Vi som jobbat med tryggande att svensk service i praktiken vet att det inte räcker med tomma förhoppningar. Det är alltså helt förkastligt att slå igen fungerande och effektiva enheter, fortsätter Biaudet.

- Regeringen eftersträvar inbesparingar men glömmer att rättsväsendet är en grundläggande funktion i samhället och måste trygga tillträde för alla. På kort tid har tingsrättsnätverket minskats radikalt utan att vi kunnat evaluera följderna i kostnader eller kvalitet. Lagutskottets medlemmar har under behandlingen, likasom många experter, delat vår oro för de språkliga rättigheterna inom rättsväsendet men var ändå inte beredda att underkänna regeringens förslag. De allra största enheterna har inte visat sig vara de bästa, säger Biaudet.

Tingsrättsreformen kommer också att påverka auskulteringsplatserna, som är helt avgörande i utbildningen av svenskspråkig personal till domstolsväsendet. Enligt förslaget skulle antalet svenskspråkiga auskulteringsplatser minskas till två från dagens fem. Sammanlagt finns idag 138 auskulteringsplatser i landet.

- Två svenskspråkiga auskulteringsplatser i hela landet är inte tillräckligt. Regeringen behöver därför återkomma med åtgärder för hur man tryggar tillräckligt med svenskspråkiga auskulteringsplatser också i framtiden, säger Löfström.

Riksdagen beslöt 24.10 2017 att bordlägga behandlingen.