Regeringen planerade tidigare i år att med snabb tidtabell införa en båtskatt. Den snabba tidtabellen skapade utmaningar i lagberedningen och gjorde bland annat att utkastet till lagförslag publicerades på svenska först efter att tidpunkten för inlämnandet av utlåtanden gått ut. Det här gjorde att svenskspråkiga inte hade samma möjligheter att ge respons på lagförslaget. Det föranledde att riksdagsledamot Mats Löfström lämnade in ett klagomål om saken till justitiekanslern och bad justitiekanslersämbetet att säkerställa att både finsk- och svenskspråkiga har likvärdiga möjligheter att ge synpunkter på lagförslagen och dess fortsatta beredning.

Justitiekanslern är nu klar med sin utredning och konstaterar i sitt beslut att finansministeriet i beredningen av lagförslaget om båtskatten inte uppfyllt kraven i språklagen och att förfarandet inte heller i övrigt uppfyllde kraven för god lagberedning.

Justitiekanslern konstaterar bland annat följande:

”Med beaktande av att syftet med hörande vid författningsberedning är att alla ska ha möjlighet att ge ett utlåtande, samt med beaktande också av målsättningen att nationalspråken ska behandlas lika, konstaterar jag att finansministeriets förfarande inte kan anses uppfylla kraven i språklagen och att ministeriets förfarande inte heller i övrigt uppfyller kraven för god lagberedning. Som framgår av utredningen är i synnerhet den snäva tidtabellen för den fortsatta beredningen ägnad att skapa ett intryck av att de remissinstanser som tog del av materialet på svenska inte i verkligheten skulle ha fått sina eventuella utlåtanden beaktade”.

”Som en orsak till den snäva tidtabellen har finansministeriet i sin utredning fört fram en överenskommelse på politisk nivå om att lagen ska sättas i kraft den första maj 2017. Till denna del konstaterar jag att de i grundlagen tryggade grundläggande språkliga rättigheterna, om vilka det föreskrivs närmare i språklagen, inte får äventyras på grund av politiskt fastställda tidtabellsmålsättningar.”

• Det känns bra att justitiekanslern tydligt konstaterar att beredningen av båtskattelagen inte uppfyllt kraven för god lagberedning eftersom det slår fast att det funnits brister och att de bristerna måste åtgärdas, säger Mats Löfström.

• Även om jag är mycket glad över att regeringen, efter stark kritik, drog tillbaka hela förslaget om båtskatt är det viktigt att komma ihåg att det här klagomålet till justitiekanslern inte enbart handlade om båtskatten, utan om principen att finsk- och svenskspråkiga måste ha likvärdiga möjligheter att ge synpunkter på beredning av lagförslag. Gällande det är justitiekanslerns beslut en viktig påminnelse, säger Löfström.