Interpellationsdebatt om spårtrafiken nu och i framtiden.

03.10.2017 kl. 14:18
Gruppanförande 3.10 2017 hållet av , Mats Nylund

Ärade talman,
Beslut om att öppna järnvägspersontrafiken för konkurrens är motiverat. Konkurrens är, rätt genomförd, bra. Kravet att öppna för konkurrens härstammar från EU:s fjärde järnvägspaket och det är i sig bra att minister Berner har varit aktiv i saken.

Att utveckla tågtrafiken sunt och användarvänligt är centralt för Svenska riksdagsgruppen och SFP. Vi har inte råd med några felsteg här. Det som bekymrar oss är att regeringens planer för att tidigarelägga konkurrensutsättningen inte övertygar.

Här vill jag understryka att detaljerna inte är irrelevanta. Tvärtom är det detaljerna som kan vara avgörande för om konkurrensutsättningen lyckas. Tågen som transportmedel påverkar många människors liv och vardag. Därför bör man kunna lita på att tidtabellerna håller och att tågen stannar på stationerna.

 

Vi anser det klokt att riksdagen i detta skede diskuterar den tilltänkta processen. Det är nu vi vill ha svar av regeringen, innan vi glider in i en process som senare kan vara svår att korrigera.
Det säger sig självt att konkurrensutsättningen bör genomföras så att tågtrafiken ökar sin popularitet som färdmedel. En annan målsättning bör vara att servicenivån säkerställs och att biljettpriserna hålls på en rimlig nivå.

I ett avlångt land som Finland – som dessutom har en annan spårbredd än resten av EU – är det inte så enkelt att genomföra en konkurrensutsättning av spårtrafiken.

En helt fundamental förutsättning för att konkurrensen ska fungera är att vi måste förbättra kapaciteten på vårt järnvägsnät. Som vi konstaterar i interpellationen: Utan investeringar finns det inte rum för tillväxt för nya operatörer på vårt huvudsakligen enspåriga bannät. Vi behöver dubbelspår, inte minst på Kustbanan. Den största flaskhalsen för både passagerar- och godstrafik är Stambanan mellan Helsingfors och Tammerfors. Om vi verkligen vill utveckla järnvägen som vårt mest klimatvänliga kommunikationsmedel måste kapaciteten på Stambanan förbättras.
Bristen på ledig spårkapacitet när det gäller lokaltågen i Helsingforsregionen är skriande.

Mot den bakgrunden är det förvånande hur litet regeringen i sin plan för öppen konkurrens talar om hur spårnätets kapacitet ska förbättras. Vad svara regeringen konkret på detta? Svenska riksdagsdagsgruppen anser att regeringen borde utarbeta en mekanism som säkerställer att det kontinuerligt görs investeringar i bannätet.

Ärade talman,

I förra fredagens nummer av Financial Times konstaterades klarsynt att det finns bevis på att avslutade statliga monopol har fungerat på vissa marknader, men inte på andra.

Vi vet alla att konkurrensutsättningen av järnvägspersontrafiken är ett krävande projekt och då är det, som jag sa, högst relevant att detaljerna görs rätt.

Det är av största vikt att man i den nya marknadsmodellen har avtal som förpliktigar företagen att säkerställa servicen. Målet ska naturligtvis vara att trygga tillgången till persontrafiktjänster på järnvägarna i hela landet.

Det är viktigt att VR bevaras som en stark aktör inom spårtrafiken också efter genomförd konkurrensutsättning. Ett statligt inflytande för att utveckla järnvägstrafiken behövs. Regeringen vill spjälka upp VR-Group Ab i tre skilda bolag. Är det nödvändigt med ett skilt materielbolag och ett skilt bolag för service- och underhåll? Här vill vi höra vilka välgrundade motiveringar regeringen har.

Till sist: Villkoret för att konkurrensutsättningen ska kunna genomföras är god lagberedning. Regeringen har inte alltid varit så bra på att lyssna på experter. Det får ju inte vara så att man selektivt lyssnar på de rådgivare och konsulter som ger de svar som man själv önskar och slår dövörat till för kritikerna?

 

En förutsättning för att en konkurrensutsättning av tågtrafiken ska lyckas är att det görs betydande investeringar i bannätet så att spårkapaciteten tryggas. Svenska riksdagsgruppen anser att denna förutsättning inte uppfylls och att regeringen inte presenterat en hållbar lösning för att åtgärda detta. Under beredningen har regeringen inte opartiskt beaktat olika experters synpunkter. Regeringen har inte heller förmått presentera en trovärdig helhetsplan för att öppna tågtrafiken för konkurrens.

Mot den bakgrunden stöder vi förslaget om misstroende.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00