Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä meddelade tidigare i veckan att ministeriet tillsätter en arbetsgrupp som ska arbeta fram en ny livsmedelsmarknadslagstiftning. Den nya lagen ska stärka jordbrukarens ställning i livsmedelskedjan. Det ska ske bland annat genom att man tillsätter en livsmedelsombudman som i sin myndighetsutövning kan övervaka och ingripa när handelsprinciperna är osunda.

Beslutet är både nödvändigt och efterlängtat. Bondeorganisationerna SLC och MTK har i många är krävt lagstiftningsåtgärder som stärker jordbrukarnas ställning livsmedelshandelskedjan. Flera vetenskapligt utförda undersökningar, den senaste gjord av Konsument- och konkurrensverket, har visat att handelns ställning är avsevärt starkare än den övriga leden i kedjan och att i synnerhet jordbrukarnas förhandlingsposition är svag. När sund konkurrens saknas och jämvikten inte fungerar med frivilliga medel är det helt på sin plats att rätta till det med lagstiftning.

De brister som uppdagades bland annat i KKV:s utredning var att handeln tvingade leverantörerna att ta tillbaka färskvaror som inte blivit sålda. Det har förekommit exempel där leverantörerna har ålagts att betala för platser i hyllorna och där varuleverantörerna måste vara med och bekosta handelns reklamkampanjer. Ett bekymmer som ökat i omfattning de senaste åren är den ökande andelen av handelns egna märken, de så kallade private label-produkterna. Där fungerar det inte helt sällan så att livsmedelsförädlingsföretagens utvecklingsavdelningar tar fram nya produkter till höga kostnader, vartefter det inte tar länge förrän det finns parallella produkter, mer eller mindre plagiat, som säljs som handelns egna märken. Det betyder att handelskedjorna utan egen insats drar nytta av ett dyrt utvecklingsarbete och samtidigt gör råvarorna utbytbara vilket är hela tanken med de egna märkena.

Det kan inte fortsätta på detta sätt. Handelns vinst ökar och producentpriserna hör till de lägsta i EU. Ett slående exempel syntes tidigare i höst när ett av våra börsnoterade köttförädlingsföretag i samband med att de presenterade sitt halvårsresultat, meddelade att det var svagare än beräknat på grund av att de inte kunnat leverera så mycket inhemskt nötkött som  marknaden skulle ha velat ha. Samtidigt så var det pris bönderna fick ett av de lägsta i hela EU. Så fungerar inte en sund marknad. Finns det brist på en vara så ska priset stiga. Det är hög tid att ingripa nu om vi ska ha inhemsk livsmedelsproduktion också i framtiden.