Varför flyttar regeringen landskapens beslutanderätt till ministerierna?

23.09.2017 kl. 14:00
I den landskapsreform regeringen föreslår flyttas ansvaret för landskapens ekonomi till Finansministeriet och beslutanderätten om vem som får operera och var, till Social- och hälsovårdsministeriet. Riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson undrar varför regeringen glömt bort demokratin.

- Enligt regeringen förverkligas närdemokratin via landskapens självstyrelse. Vad är det för självstyrelse om Finansministeriet bestämmer om pengarna och social- och hälsovårdsministeriet om vad landskapen får göra? Redan nu hotar denna modell leda till sämre verksamhetsförutsättningar för mindre sjukhus och att privata aktörers möjligheter att utföra dagkirurgiska operationer som kräver anestesi i praktiken nästan förbjuds, säger Henriksson.

 

I det kommunala beslutsfattandet är man van vid långsiktigt samarbete över partigränserna, medan linjedragningarna i den nationella politiken tenderar variera baserat på vem som sitter i regeringen och vem i oppositionen.

 

- Hur kan Centerns och Samlingspartiets representanter i kommunerna acceptera att kommunerna blir av med sin beslutanderätt, men att det inte i verkligheten ges till landskapen? SFP:s syn är att om vi ska gå in för landskap, ska de ha verklig självstyrelse och bli behandlade rättvist
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00