Ett sådant påstående är dock både falskt och saknar historisk förankring. Det är viktigt att minnas att läget i Östersjön varit spänt också tidigare, till och med mycket mer spänt än nu. Nuvarande läge är dock det mest spända sedan kalla krigets slut, vilket är bekymmersamt, men som i sig inte skapar anledning för panik eller någon drastisk omprövning av Finlands utrikespolitik.
I torsdags drog Ryssland igång sin storövning Zapad. Det är en mycket stor övning på land, luft och vatten – som hela Östersjöregionen och västvärlden noggrant håller ögonen på. Enligt ett internationellt avtal, Wiendokumentet i Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE), ska alla övningar med fler än 13 000 soldater förannonseras samtidigt som utländska observatörer bjuds in för att övervaka.
Ryssland har uppgett att 12 700 soldater deltar och därför har inga utländska observatörer bjudits in till övningen som helhet. Västerländska bedömningar är dock att över 100 000 soldater och militär personal kommer delta. Ryssland förväntas, precis som år 2013, undgå överenskommelsen genom att dela upp övningen i många små övningar så att man på pappret kommer under gränsen. Att utnyttja sådana kryphål i Wiendokumentet skapar inte mer förtroende, säkerhet och avspänning i regionen.
Sverige genomför nu också en övning, Aurora. Det är Sveriges största övning sedan Kalla kriget. I samband med den ordnas också övningen Northern Coasts där också Finland deltar. Sammanlagt 20 000 soldater deltar i övningen och därför har internationella observatörer, också från Ryssland, bjudits in i enlighet med OSSE:s Wiendokument.
Den svenska övningen skulle knappast ordnats om inte säkerhetsläget i Östersjön försämrats de senaste åren framförallt genom Rysslands snabba upprustning och ökade aktivitet i regionen (där Ryssland bl.a. bedöms ha övat på att inta Gotland och simulerat kärnvapenanfall på Sverige). Rysslands anfall av Georgien år 2008 samt den ryska annekteringen av Krim och östra Ukraina spär dessutom på osäkerheten i regionen, i synnerhet i Baltikum.
De baltiska länderna är oroade för sin säkerhet och för att minimera risken av aktiviteter mot de baltiska länderna har deras samarbete med USA och andra NATO-länder fördjupats. I alla baltiska länder finns nu bataljoner med trupper från NATO-länder. Den estniska flygbasen Ämari är också en av två baser för NATO:s flygpatrullering i Baltikum. De spanska F/A 18 planen som för en dryg månad sedan kränkte finskt luftrum kom just från den basen, där Spanien då hade det roterande ansvaret.
En militär konflikt i Östersjöregionen är inte trolig, men desto mer militära flygplan och fartyg i Östersjön ökar risken för krockar, olyckor och missförstånd som kan leda till konflikter. Det ökar också oron. Därför skulle det vara viktigt att en avspänning skulle komma igång, även om det tyvärr inte är troligt den närmaste tiden.
För Finlands del gäller det att fortsätta hålla huvudet kallt och fortsätta upprätthålla ett trovärdigt totalförsvar. Samtidigt ska Finland fortsätta vara aktivt i det internationella samarbetet och via bilaterala kontakter och internationell diplomati fortsätta försöka bidra till minskad spänning i regionen och mindre konflikter i världen.
