Finlandsbilden och samhällsklimatet

02.09.2017 kl. 08:03
För ett par år sedan diskuterades flitigt vilken Finlandsbilden är utomlands. Bilder på en man i Lahtis med Ku klux klan mundering, hållandes en finsk flagga, publicerades världen över och många oroade sig ifall det här var bilden som omvärlden skulle få av Finland.

Författaren Jörn Donner konstaterade i diskussionen att oron över Finlandsbilden var löjlig. Vi har aldrig hört talas om Belgienbilden eller Albanienbilden, varför ska vi då oroa oss över Finlandsbilden, undrade Donner. Jag tror att Donner har rätt. Det ska ganska mycket till för att bilden av ett annat land ska ändras hos den stora allmänheten. Däremot tror jag att det var många finländare som själva reagerade med oro över samhällsutvecklingen i vårt land. Diskussionen om Finlandsbilden blev bara ett uttryck för den oron.

 

Samhällsklimatet i Finland har de senaste åren blivit betydligt hårdare. Respekten har minskat och tröskeln för vad som får skrivas och sägas om andra har blivit lägre i takt med att populisters opinionsstöd stigit. Sociala medier har i sin tur gjort det enklare att nå ut, sprida och nå fram med både intolerans och hatretorik. Det här märks i en tuffare debatt med mindre acceptans för såväl minoriteter som det svenska språket i vårt land.

 

För tio år sedan var det inte många av mina finlandssvenska vänner som var på väg att flytta utomlands. Det var hemma i Finland som de flesta såg sin framtid. Idag är det massor av unga finlandssvenskar som årligen flyttar utomlands, i synnerhet till Stockholm. Framförallt har jobben dragit, men på senare år har också det stora utbudet av studieplatser – på svenska – på universitet börjat locka många till Sverige.

 

Jobb och studier är en förståelig orsak till att flytta utomlands, men den senaste tiden har jag också hört allt fler ungdomar motivera flyttbeslutet med att det mentala klimatet är mycket bättre i Sverige och att man där känner sig mer respekterad. Samhället där upplevs som mer tolerant.

 

Det är mycket oroväckande om unga finländare börjar flytta utomlands för att man uppfattar samhällsklimatet i Finland som mer intolerant. Av den anledningen tror jag att det är viktigt att det politiska Finland inte enbart funderar på hur vi får budgeten i balans, utan också hur samhällsklimatet kan förbättras. Det finns mycket att vara stolt över i Finland, men vi behöver bli mycket bättre på att som samhälle klart och tydligt sätta ner foten mot intolerans och hatretorik i samhället. Varje gång någon oroar sig över Finlandsbilden borde därför varningsklockorna ringa.

 

Finland får inte bli ett land man vill flytta bort från för att man känner att man inte blir respekterad för sina åsikter, sitt modersmål eller för den man är. Finland behöver därför ett tydligare och starkare värdebaserat ledarskap som står upp för det öppna samhället och som inkluderar och respekterar människor oavsett åsikt, modersmål eller för den man är.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15