Förhandsröstningen inför kommunalvalet pågår som bäst och det är en vecka kvar till den egentliga valdagen.

31.03.2017 kl. 13:57
Det kan knappast ha undgått någon som läser dagstidningen. I ÖT  är debattsidan fylld med insändare från kommunalvalskandidater. Debattviljan hos kandidaterna är hög och tidningen bereder plats för debatten på ett ovanligt föredömligt sätt. En stor del av insändarna är både läsvärda och initierade. De ger konsumentupplysning åt väljarna genom att kandidaterna berättar om vilka samhällsfrågor de jobbar för och anser vara viktiga.

Diskussionen och viljan att bryta åsikter borde också fortsätta i våra fullmäktigeförsamlingar efter valet, eftersom vi på det sättet hittar de bästa lösningarna i samhällsbyggandet. Ingen politiker eller gruppering sitter ensam med alla de bästa lösningarna. De hittas då man bryter åsikterna mot varandra, samtalar och söker kompromisser. Diskussionen, eller debatten som vi väljer att kalla den, är alltså en förutsättning för goda politiska beslut.

 

Detta gäller också Finlands riksdag. När vårt parlamentariska system fungerar som bäst så diskuteras regeringens lagförslag först noggrant i en remissdebatt, fortsätter med sakkunnighöranden och slutar med att ledamöterna bedömer om lagförslaget kan gå vidare som sådant eller om det kräver förändringar. Kommer man inte överens så röstar man. För att detta ska fungera bra så krävs att regeringspartierna beaktar att också oppositionspartiernas ledamöter kan ha goda förslag och att oppositionen också kan förhålla sig konstruktivt till regeringens lagförslag.

 

Tyvärr så har viljan att lyssna på olika åsikter minskat under den senaste tiden. Flera ledamöter upplever att vi för tillfället har svårare än tidigare att lyssna på varandra och söka efter kompromisser.  Oppositionspolitiker upplever att regeringspartiernas ledamöter snabbare än tidigare slår ner oppositionspolitikers ändrings- eller kompromissförslag. Allra tydligast kom detta fram under behandlingen av lagen om jourverksamhet då Vasa centralsjukhus inte fick bli ett fulljoursjukhus. Inga av Sfp:s argument dög, vare sig de gällde vårdkvalitet, avstånd, kostnadseffektivitet eller språklig service. Endast partipolitiken och majoritetens åsikt avgjorde.

 

Vi har ett förändrat politiskt klimat där viljan att beakta avvikande synsätt är mindre än tidigare. I svenska Österbotten kan vi se till att denna beslutskultur inte sprids till våra kommunfullmäktigeförsamlingar. Den samhällsdebatt som förs i de svenskösterbottniska tidningarna är ett gott tecken. Vi kan fortsätta dialogen också efter valet. På så sätt kan vi försäkra oss om att vi är en av landets framgångsrikaste regioner också inkommande fullmäktigeperiod.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37