Förhandsröstningen inför kommunalvalet pågår som bäst och det är en vecka kvar till den egentliga valdagen.

31.03.2017 kl. 13:57
Det kan knappast ha undgått någon som läser dagstidningen. I ÖT  är debattsidan fylld med insändare från kommunalvalskandidater. Debattviljan hos kandidaterna är hög och tidningen bereder plats för debatten på ett ovanligt föredömligt sätt. En stor del av insändarna är både läsvärda och initierade. De ger konsumentupplysning åt väljarna genom att kandidaterna berättar om vilka samhällsfrågor de jobbar för och anser vara viktiga.

Diskussionen och viljan att bryta åsikter borde också fortsätta i våra fullmäktigeförsamlingar efter valet, eftersom vi på det sättet hittar de bästa lösningarna i samhällsbyggandet. Ingen politiker eller gruppering sitter ensam med alla de bästa lösningarna. De hittas då man bryter åsikterna mot varandra, samtalar och söker kompromisser. Diskussionen, eller debatten som vi väljer att kalla den, är alltså en förutsättning för goda politiska beslut.

 

Detta gäller också Finlands riksdag. När vårt parlamentariska system fungerar som bäst så diskuteras regeringens lagförslag först noggrant i en remissdebatt, fortsätter med sakkunnighöranden och slutar med att ledamöterna bedömer om lagförslaget kan gå vidare som sådant eller om det kräver förändringar. Kommer man inte överens så röstar man. För att detta ska fungera bra så krävs att regeringspartierna beaktar att också oppositionspartiernas ledamöter kan ha goda förslag och att oppositionen också kan förhålla sig konstruktivt till regeringens lagförslag.

 

Tyvärr så har viljan att lyssna på olika åsikter minskat under den senaste tiden. Flera ledamöter upplever att vi för tillfället har svårare än tidigare att lyssna på varandra och söka efter kompromisser.  Oppositionspolitiker upplever att regeringspartiernas ledamöter snabbare än tidigare slår ner oppositionspolitikers ändrings- eller kompromissförslag. Allra tydligast kom detta fram under behandlingen av lagen om jourverksamhet då Vasa centralsjukhus inte fick bli ett fulljoursjukhus. Inga av Sfp:s argument dög, vare sig de gällde vårdkvalitet, avstånd, kostnadseffektivitet eller språklig service. Endast partipolitiken och majoritetens åsikt avgjorde.

 

Vi har ett förändrat politiskt klimat där viljan att beakta avvikande synsätt är mindre än tidigare. I svenska Österbotten kan vi se till att denna beslutskultur inte sprids till våra kommunfullmäktigeförsamlingar. Den samhällsdebatt som förs i de svenskösterbottniska tidningarna är ett gott tecken. Vi kan fortsätta dialogen också efter valet. På så sätt kan vi försäkra oss om att vi är en av landets framgångsrikaste regioner också inkommande fullmäktigeperiod.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30