Om en månad håller vi kommunalval och mer eller mindre genast efter valet har regeringen halvtidsgranskning av sin regeringsperiod.

09.03.2017 kl. 13:53
Även om kommunalval och riksdagsval är olika saker så är det tämligen klart att valresultatet kommer att påverka regeringspolitiken. Regeringens flaggskepp, social- och hälsovårdreformen och landskapsreformen, påverkar kommunerna och deras framtida roll mera än något annat lagförslag tidigare gjort. Lagpaketet debatterades i riksdagen denna vecka och kritiserades hårt av oppositionen.

Sett från ett medborgarperspektiv, ett kommunalt perspektiv och från positionen som riksdagsledamot i ett oppositionsparti så har hela reformen kommit mycket långt bort från det som var utgångspunkten, nämligen att trygga en god och jämlik vård och omsorg i hela landet. Alla riksdagspartier är överens om att en reform måste genomföras. Finlands befolkning blir äldre och ojämlikheten mellan kommuner och landskap ökar när finländarna flyttar in till städerna. Detta är fakta. Trots att vården i Finland håller en hög nivå och ett internationellt sett konkurrenskraftigt pris så medför vårt nuvarande system att kostnaderna stiger kontinuerligt.

 

Det vettigaste sättet att trygga god och jämlik vård för alla till ett skäligt pris är att öka resurserna i bashälsovården. I klartext att anställa fler läkare och tandläkare till hälsovårdscentralerna för att förkorta vårdköerna och minska på trycket på specialsjukvården. Nu istället har Centerpartiets gamla dröm om självstyrande landskap i kombination med Samlingspartiets krav på konkurrensutsättning lett till att reformen startade med en kamp om vilka landskap som får ett centralsjukhus med fulljour. Sannfinländarna fungerar som tysta bolagsmän. Den första armbrytningen om fulljouren visade att partipolitiska fördelar avgjorde. Funktionalitet, totalekonomi och grundlagsenliga rättigheter fick stryka på foten.

 

Det paket vi nu fått till riksdagen innebär att också de delar av social- och hälsovården som är allra närmast kommuninvånarna, socialservicen och äldreomsorgen, också överförs till de nya landskapen. Faran i detta är lätt att inse. Överföringen av utkomststödet från kommunerna till Folkpensionsanstalten visar hur svårt det är att flytta för klienterna livsviktiga uppdrag från den riktiga närservicenivån, kommunen, till ett statligt verk.

 

SFP går till val under den gamla devisen Nära dig. Nu behövs en stark signal till regeringen att sakta ner och försäkra sig om att servicen fungerar innan man rusar med huvudet i väggen och skapar kaos.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30