För en dryg månad sedan publicerade WWF sin nya köttguide.

24.02.2017 kl. 13:51
Ungefär samtidigt lanserade Helsingin Sanomat en ”algberäknare” för Östersjön. Båda väckte diskussion och båda strävar till att få oss att ändra våra val för att rädda världen. Det är i sig bra sak men i båda fallen får jag en stark känsla av att ideologi har påverkat utformningen i onödigt hög grad.

Enligt algberäknaren så förorenar du Östersjön mycket mera om du bor på landet än om du bor i en stad. Hur din avloppsvattenhantering är ordnad så kan du inte i fylla i själv än den bestäms av var du bor. Är du allätare, och följaktligen också äter kött, så belastar du vattendragen. Kör du bil är du en miljöbov. Har du hästar eller golf som fritidsintresse så belastar du Östersjön speciellt mycket. Algberäknaren förmedlar alltså budskapet att du är en god människa om du bor i en stad, bara cyklar och använder offentliga färdmedel och är vegan.

I WWF:s köttguide så är budskapet mera nyanserat. Där ges råd om hur man ska minska miljöbelastningen genom att äta mindre och bättre kött. Blir du vegan så gör du en jätteinsats för att rädda världen. Olika slag av animalieprodukter ger enligt guiden större miljöbelastning. Den största miljöboven här är soja. De företag som förbundit sig att använda den certifiering som WWF varit med och ta fram så flyttas upp från klassificeringen ”undvik” till klassificeringen ”överväg”. De företag som använder sig av någon annan kvalitetscertifiering än WWF:s ligger kvar i den röda boxen.

Det är bra att konsumenterna gör val. Hjälper guider och beräknare till så fyller de en funktion. Det jag reagerar emot är den oerhört förenklade bild de ger. Algberäknaren förmedlar igen en gång budskapet att jordbruket är den största belastningskällan på våra vattendrag. Den lämnar osagt att matproduktion via jordbruk är det enda sättet att försörja jordens befolkning och att det alltid förekommer näringsämnesutsläpp där något växer. Det finns områden på vårt klot med nollutsläpp – de brukar kallas för öken.

När WWF:s köttguide klassificerar nötköttsproduktionen som den största miljöbelastaren så glömmer man helt att det i en stor del av vårt land av geografiska skäl inte går att odla något annat än vall – och att människan inte kan tillgodogöra sig vallen om den inte förädlats via idisslare.

Det som gör mig mest beklämd med dessa kampanjer är ändå att de bara kopplar vår matproduktion till problem och miljöförstöring. Verkligheten är den att vi i Finland har världens renaste jordbruk. Vår användning av antibiotika i djurproduktion är minimal. Vi har ett högtstående djurskydd. Vi har en matkultur som vi ska vara stolta över och inte skämmas för.

Nästa vecka presenterar regeringen sin livsmedelspolitiska redogörelse. Då ska vi sätta fokus på det positiva i vår matproduktion. Vi är trots allt bäst i världen!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30