För en dryg månad sedan publicerade WWF sin nya köttguide.

24.02.2017 kl. 13:51
Ungefär samtidigt lanserade Helsingin Sanomat en ”algberäknare” för Östersjön. Båda väckte diskussion och båda strävar till att få oss att ändra våra val för att rädda världen. Det är i sig bra sak men i båda fallen får jag en stark känsla av att ideologi har påverkat utformningen i onödigt hög grad.

Enligt algberäknaren så förorenar du Östersjön mycket mera om du bor på landet än om du bor i en stad. Hur din avloppsvattenhantering är ordnad så kan du inte i fylla i själv än den bestäms av var du bor. Är du allätare, och följaktligen också äter kött, så belastar du vattendragen. Kör du bil är du en miljöbov. Har du hästar eller golf som fritidsintresse så belastar du Östersjön speciellt mycket. Algberäknaren förmedlar alltså budskapet att du är en god människa om du bor i en stad, bara cyklar och använder offentliga färdmedel och är vegan.

I WWF:s köttguide så är budskapet mera nyanserat. Där ges råd om hur man ska minska miljöbelastningen genom att äta mindre och bättre kött. Blir du vegan så gör du en jätteinsats för att rädda världen. Olika slag av animalieprodukter ger enligt guiden större miljöbelastning. Den största miljöboven här är soja. De företag som förbundit sig att använda den certifiering som WWF varit med och ta fram så flyttas upp från klassificeringen ”undvik” till klassificeringen ”överväg”. De företag som använder sig av någon annan kvalitetscertifiering än WWF:s ligger kvar i den röda boxen.

Det är bra att konsumenterna gör val. Hjälper guider och beräknare till så fyller de en funktion. Det jag reagerar emot är den oerhört förenklade bild de ger. Algberäknaren förmedlar igen en gång budskapet att jordbruket är den största belastningskällan på våra vattendrag. Den lämnar osagt att matproduktion via jordbruk är det enda sättet att försörja jordens befolkning och att det alltid förekommer näringsämnesutsläpp där något växer. Det finns områden på vårt klot med nollutsläpp – de brukar kallas för öken.

När WWF:s köttguide klassificerar nötköttsproduktionen som den största miljöbelastaren så glömmer man helt att det i en stor del av vårt land av geografiska skäl inte går att odla något annat än vall – och att människan inte kan tillgodogöra sig vallen om den inte förädlats via idisslare.

Det som gör mig mest beklämd med dessa kampanjer är ändå att de bara kopplar vår matproduktion till problem och miljöförstöring. Verkligheten är den att vi i Finland har världens renaste jordbruk. Vår användning av antibiotika i djurproduktion är minimal. Vi har ett högtstående djurskydd. Vi har en matkultur som vi ska vara stolta över och inte skämmas för.

Nästa vecka presenterar regeringen sin livsmedelspolitiska redogörelse. Då ska vi sätta fokus på det positiva i vår matproduktion. Vi är trots allt bäst i världen!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37