Republikens president Sauli Niinistö öppnade 2017 års riksmöte senaste torsdag.

03.02.2017 kl. 13:49
I sitt öppningstal betonade presidenten Finlands starka demokrati och hur viktigt det är att tänka efter före vi reagerar på alla snabba nyheter som kommer via dagens snabba mediaflöde. När man ser vad ogenomtänkta tweetar eller förhastade uppdateringar på sociala medier leder till är det lätt att hålla med presidenten. Samhällsdebatten gynnas inte av tillspetsade åsikter och framför allt inte av personangrepp.

Riksdagen kommer att behöva ett gott debattklimat under våren som kommer. Vi har ovanligt stora lagstiftningsprojekt som ska behandlas klart innan våren. Den största är naturligtvis reformen av social- och hälsovården och den nya landskapsförvaltningen. Lagen om jourförordningen var bara en liten förpostfäktning innan de verkligt stora lagförslagen kommer till riksdagen. Ett av de stora frågetecknen gäller lagförslaget om valfrihet som just gått ut på remissrunda. Frågan är om regeringen lärt sig något av jourlagens behandling där till och med presidenten ingrep med ett ytterst ovanligt ställningstagande. Kommer regeringen att beakta de utlåtanden som ges eller kör man på precis som med jourlagen så att egentligen ingen respons beaktas? Uttryckligen lagen om patientens valfrihet är ytterst utmanande för de språkliga rättigheterna.

I politiken är det sällan som det lönar sig att ta ryggsegrar. Det är så gott som alltid bättre att söka någon slags samförstånd eller försöka hitta kompromisser. Det kan man hitta antingen genom beredning i parlamentariskt tillsatta arbetsgrupper eller genom att seriöst beakta de synpunkter som kommer fram i en utlåtanderunda. När det handlar om det som kallas för århundradets största reform är detta viktigare än någonsin.

Andra lagförslag som helt säkert kommer att väcka livlig debatt är lagen om språkförsök där man kan välja bort det andra inhemska språket. Liberaliseringen av alkohollagstiftnigen kommer också helt säkert också att ge upphov till en livlig debatt. Riksdagen kommer också att behandla flera medborgarinitiativ under våren, och de två som kommer att debatteras allra flitigast är medborgarinitiativet om det brutna pensionsindexet och medborgarinitiativet om eutanasi.

Många av de frågor som riksdagen kommer att behandla under våren är alltså sådana som väcker starka känslor. Social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen förändrar stora delar av den allra viktigaste samhällsservicen. Språkförsöket upplevs av många som ett sätt att underminera svenskans ställning som nationalspråk. Eutanasi berör människans förhållande till liv och död. Ända sedan förbudstiden har alkohollagstiftningen engagerat finländarna och alla har en egen uppfattning om liberalisering kontra begränsningar. Vi har all anledning att ta presidenten på allvar och hålla huvudet kallt och tänka efter före vi uttalar oss.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30