Klumpsummans närmaste framtid

17.08.2017 kl. 13:43
Finlands ekonomi växer nu med betydligt större kraft än vad som förväntades bara för ett halvår sedan

Återhämtningen beror framförallt på att konjunkturen generellt i världsekonomin har förbättrats. De arbetsmarknadsreformer som regeringen planerat för att stärka Finlands konkurrenskraft är fortfarande på hälft, trots konkurrenskraftsavtalet.

 

Det är viktigt att man nu utnyttjar det förbättrade ekonomiska läget till att fullfölja reformer som också på längre sikt stärker Finlands konkurrenskraft, skapar tillväxt och gör att vi kommer bort från skuldsättningsspiralen i statsekonomin. Annars finns risk för att den spirade tillväxten kommer av sig.

 

En jämförelse med Sverige visar vilka frukter man kan skörda om man gör nödvändiga reformer i rätt tid. Finlands BNP är trots senaste års måttliga tillväxt fortfarande 3 % på minus från år 2008. Sveriges BNP har under samma tid ökat med 15 %.

 

Genomförda reformer kan inte ensamt förklara Sveriges framgångar, men de är en viktig del och vi borde därför lära oss av de skatte-, arbetsmarknads- och familjepolitiska reformer man gjort. Liknande reformer skulle sannolikt också skapa starkare tillväxt i Finland.

 

Den nuvarande ekonomiska återhämtningen syns redan i statens inkomster för innevarande år. Det här kommer att leda till en högre klumpsumma för Åland redan för detta skatteår. Statens intäkter har för de sex första månaderna i år vuxit med drygt 1,2 miljarder euro i jämförelse med i fjol. Inkomsterna kan därför komma att bli över en miljard euro mer än i den budget riksdagen godkände senaste december. Om det infrias finns stor chans att intäkterna också kan öka ännu mer än det finansministeriet budgeterat för år 2018, ett budgetförslag som publicerades för en dryg vecka sedan. Det här är bara kvalificerade beräkningar, och man ska inte ta ut något i förskott. Likväl är det goda nyheter som gör att också klumpsummans närmaste framtid ser betydligt ljusare ut än för bara ett halvår sedan.

 

Trots att konjunkturen förbättrats, statens intäkter ökar och klumpsumman blir högre är det viktigt att komma ihåg att klumpsummesystemet inte enbart får bli en konjunkturfråga. Klumpsumman kommer nu att växa eftersom hela statens inkomster växer, inte för att avräkningsbeloppet har höjts. De stigande inkomsterna ökar andrummet i Ålands offentliga ekonomi, men gör inget åt det strukturella behovet av att höja själva avräkningsnivån.

 

Vi vet aldrig exakt vad Åland betalar in i skatt till statens kassa, men vi vet att avräkningsnivån är 0,45 % och att den aldrig ändrats sedan systemet togs i kraft. Det vi dock vet är att Ålands befolkning sedan dess ökat från 0,48 % till att idag vara 0,53 % av landets befolkning. Trots att vi inte heller vet hur mycket indirekta skatter Åland betalar, något vi aldrig vetat, vet vi att Ålands andel av de debiterade direkta skatterna (som utgör grunden för skattegottgörelsen) för skatteåret 2015 var 0,71 %.

 

Det är fantastiskt att landets ekonomi på nytt växer och att klumpsumman därför kommer att öka och förbättra situationen för landskapets offentliga ekonomi. Men, trots att konjunkturen nu förbättras och kommer ge mer pengar i handen i klumpsumma får vi inte backa ner från kravet om att höja avräkningsgrundens själva nivå. En strukturell höjning av avräkningsnivån behövs fortsättningsvis i grunden och måste behandlas oavhängigt från olika konjunkturlägen.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30