Ljusare siffror i ekonomin

30.07.2017 kl. 13:33
Förra veckan presenterade arbets- och näringsministeriet sin arbetslöshetsstatistik för juni månad. Statistiken visade att antalet arbetslösa var 46 000 färre än året innan.

Antalet långtidsarbetslösa blev också 21 000 färre samtidigt som antalet lediga jobb fortsatte att öka. Antalet lediga jobb i landet är nu 85 000 stycken, vilket gör att vissa branscher helt enkelt har svårt att hitta rätt personal. Arbetslöshetsgraden var i juni 8,9 %, vilket fortfarande är relativt högt i jämförelse med andra nordiska och västeuropeiska länder, men det är ändå en klar förbättring.

 

Den ekonomiska tillväxten syns också i annan statistik. Finansministeriet konstaterade i sin ekonomiska översikt som presenterades vid midsommar att ”tillväxten under det första kvartalet 2017 var klart snabbare än väntat”. För år 2017 spås nu en ekonomisk tillväxt på 2,4 %. Finlands bank och privata bankers nationalekonomer har också skruvat upp sina ekonomiska förväntningar för Finlands tillväxt.

 

Exporten börjar också ta fart. Tullens senaste statistik visar att exporten klart vuxit under början av året. I maj månad, för vilka de senaste siffrorna är, ökade exporten med hela 27 %. Handelsbalansen, som är differensen mellan export och import, visade i maj ett överskott på 270 miljoner euro. Finland har de senaste åren haft ett betydande underskott i handelsbalansen och alltså importerat mer än man exporterat, vilket är illavarslande för ett exportberoende land. Nu finns tecken på att det börjar vända även om man måste ta tullens månadsvisa statistik med viss försiktighet då variationer mellan månaderna ibland kan vara rätt stora. Trenden är ändå positiv och också exporten till Ryssland växer igen. I januari till april i år växte exporten till Ryssland med hela 20 %.

 

Utanför Finlands gränser ser vi också en allt starkare ekonomisk återhämtning. Sverige går ekonomiskt som tåget, Tyskland har knappt någon som helst arbetslöshet och tidigare krisländer som Irland och Spanien visar, efter strukturella reformer, snabb tillväxt och minskande arbetslöshet.

 

Trots att siffrorna är bättre är det viktigt att vi inte lutar oss tillbaka vare sig på europeiskt eller nationellt plan. I Finland är behovet av strukturella reformer fortsättningsvis stort även om den förbättrade konjunkturen snart kommer ge bättre siffror också för statsbudgeten. Konkurrenskraftsavtalet, som man kunde genomföra förra året, har haft viss positiv effekt. Det är ändå den allmänna återhämtningen i världsekonomin som framförallt dragit igång Finlands tillväxt. Finland växer fortfarande långsammare än exempelvis Sverige och det är därför viktigt att vi inte börjar vila på lagrarna även om nuvarande färdriktning så klart är glädjande. Höstens arbetsmarknadsförhandlingar kommer i det här hänseendet vara mycket viktiga.

 

För Ålands del är den nationella återhämtningen också goda nyheter. Det kommer så småningom att påverka klumpsumman positivt. Att skatteintäkterna ökar och budgetunderskottet minskar kommer också underlätta diskussionerna om en höjning av klumpsumman, trots att det inte är en konjunkturfråga. Det förbättrade ekonomiska läget bör också öka på efterfrågan av åländska produkter både i Finland och internationellt. Samtidigt syns det snabbt ökande antalet asiatiska turister, som också är bra för Finlands ekonomi, ombord som kryssningspassagerare på åländskägda fartyg. Efter flera tuffa år är det roligt att konstatera att ekonomin igen visar ljusare siffror.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00