Antalet långtidsarbetslösa blev också 21 000 färre samtidigt som antalet lediga jobb fortsatte att öka. Antalet lediga jobb i landet är nu 85 000 stycken, vilket gör att vissa branscher helt enkelt har svårt att hitta rätt personal. Arbetslöshetsgraden var i juni 8,9 %, vilket fortfarande är relativt högt i jämförelse med andra nordiska och västeuropeiska länder, men det är ändå en klar förbättring.
Den ekonomiska tillväxten syns också i annan statistik. Finansministeriet konstaterade i sin ekonomiska översikt som presenterades vid midsommar att ”tillväxten under det första kvartalet 2017 var klart snabbare än väntat”. För år 2017 spås nu en ekonomisk tillväxt på 2,4 %. Finlands bank och privata bankers nationalekonomer har också skruvat upp sina ekonomiska förväntningar för Finlands tillväxt.
Exporten börjar också ta fart. Tullens senaste statistik visar att exporten klart vuxit under början av året. I maj månad, för vilka de senaste siffrorna är, ökade exporten med hela 27 %. Handelsbalansen, som är differensen mellan export och import, visade i maj ett överskott på 270 miljoner euro. Finland har de senaste åren haft ett betydande underskott i handelsbalansen och alltså importerat mer än man exporterat, vilket är illavarslande för ett exportberoende land. Nu finns tecken på att det börjar vända även om man måste ta tullens månadsvisa statistik med viss försiktighet då variationer mellan månaderna ibland kan vara rätt stora. Trenden är ändå positiv och också exporten till Ryssland växer igen. I januari till april i år växte exporten till Ryssland med hela 20 %.
Utanför Finlands gränser ser vi också en allt starkare ekonomisk återhämtning. Sverige går ekonomiskt som tåget, Tyskland har knappt någon som helst arbetslöshet och tidigare krisländer som Irland och Spanien visar, efter strukturella reformer, snabb tillväxt och minskande arbetslöshet.
Trots att siffrorna är bättre är det viktigt att vi inte lutar oss tillbaka vare sig på europeiskt eller nationellt plan. I Finland är behovet av strukturella reformer fortsättningsvis stort även om den förbättrade konjunkturen snart kommer ge bättre siffror också för statsbudgeten. Konkurrenskraftsavtalet, som man kunde genomföra förra året, har haft viss positiv effekt. Det är ändå den allmänna återhämtningen i världsekonomin som framförallt dragit igång Finlands tillväxt. Finland växer fortfarande långsammare än exempelvis Sverige och det är därför viktigt att vi inte börjar vila på lagrarna även om nuvarande färdriktning så klart är glädjande. Höstens arbetsmarknadsförhandlingar kommer i det här hänseendet vara mycket viktiga.
För Ålands del är den nationella återhämtningen också goda nyheter. Det kommer så småningom att påverka klumpsumman positivt. Att skatteintäkterna ökar och budgetunderskottet minskar kommer också underlätta diskussionerna om en höjning av klumpsumman, trots att det inte är en konjunkturfråga. Det förbättrade ekonomiska läget bör också öka på efterfrågan av åländska produkter både i Finland och internationellt. Samtidigt syns det snabbt ökande antalet asiatiska turister, som också är bra för Finlands ekonomi, ombord som kryssningspassagerare på åländskägda fartyg. Efter flera tuffa år är det roligt att konstatera att ekonomin igen visar ljusare siffror.
