Ljusare siffror i ekonomin

30.07.2017 kl. 13:33
Förra veckan presenterade arbets- och näringsministeriet sin arbetslöshetsstatistik för juni månad. Statistiken visade att antalet arbetslösa var 46 000 färre än året innan.

Antalet långtidsarbetslösa blev också 21 000 färre samtidigt som antalet lediga jobb fortsatte att öka. Antalet lediga jobb i landet är nu 85 000 stycken, vilket gör att vissa branscher helt enkelt har svårt att hitta rätt personal. Arbetslöshetsgraden var i juni 8,9 %, vilket fortfarande är relativt högt i jämförelse med andra nordiska och västeuropeiska länder, men det är ändå en klar förbättring.

 

Den ekonomiska tillväxten syns också i annan statistik. Finansministeriet konstaterade i sin ekonomiska översikt som presenterades vid midsommar att ”tillväxten under det första kvartalet 2017 var klart snabbare än väntat”. För år 2017 spås nu en ekonomisk tillväxt på 2,4 %. Finlands bank och privata bankers nationalekonomer har också skruvat upp sina ekonomiska förväntningar för Finlands tillväxt.

 

Exporten börjar också ta fart. Tullens senaste statistik visar att exporten klart vuxit under början av året. I maj månad, för vilka de senaste siffrorna är, ökade exporten med hela 27 %. Handelsbalansen, som är differensen mellan export och import, visade i maj ett överskott på 270 miljoner euro. Finland har de senaste åren haft ett betydande underskott i handelsbalansen och alltså importerat mer än man exporterat, vilket är illavarslande för ett exportberoende land. Nu finns tecken på att det börjar vända även om man måste ta tullens månadsvisa statistik med viss försiktighet då variationer mellan månaderna ibland kan vara rätt stora. Trenden är ändå positiv och också exporten till Ryssland växer igen. I januari till april i år växte exporten till Ryssland med hela 20 %.

 

Utanför Finlands gränser ser vi också en allt starkare ekonomisk återhämtning. Sverige går ekonomiskt som tåget, Tyskland har knappt någon som helst arbetslöshet och tidigare krisländer som Irland och Spanien visar, efter strukturella reformer, snabb tillväxt och minskande arbetslöshet.

 

Trots att siffrorna är bättre är det viktigt att vi inte lutar oss tillbaka vare sig på europeiskt eller nationellt plan. I Finland är behovet av strukturella reformer fortsättningsvis stort även om den förbättrade konjunkturen snart kommer ge bättre siffror också för statsbudgeten. Konkurrenskraftsavtalet, som man kunde genomföra förra året, har haft viss positiv effekt. Det är ändå den allmänna återhämtningen i världsekonomin som framförallt dragit igång Finlands tillväxt. Finland växer fortfarande långsammare än exempelvis Sverige och det är därför viktigt att vi inte börjar vila på lagrarna även om nuvarande färdriktning så klart är glädjande. Höstens arbetsmarknadsförhandlingar kommer i det här hänseendet vara mycket viktiga.

 

För Ålands del är den nationella återhämtningen också goda nyheter. Det kommer så småningom att påverka klumpsumman positivt. Att skatteintäkterna ökar och budgetunderskottet minskar kommer också underlätta diskussionerna om en höjning av klumpsumman, trots att det inte är en konjunkturfråga. Det förbättrade ekonomiska läget bör också öka på efterfrågan av åländska produkter både i Finland och internationellt. Samtidigt syns det snabbt ökande antalet asiatiska turister, som också är bra för Finlands ekonomi, ombord som kryssningspassagerare på åländskägda fartyg. Efter flera tuffa år är det roligt att konstatera att ekonomin igen visar ljusare siffror.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37