Norden bör axla större ansvar i EU

27.07.2017 kl. 13:30
Två månader efter Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet träffade Tysklands förbundskansler Angela Merkel de nordiska EU-ländernas statsministrar i Berlin. På plats var också Hollands statsminister för att tillsammans diskutera vägen framåt för EU efter Brexit.

Jag är full av beundran över det ledarskap Angela Merkel och Tyskland tagit för Europa, men det är inte rättvist att Tyskland ensamt ska behöva bära ansvaret för hela Europas ledarskap.

 

Vi vet inte exakt vad Merkel sa till statsministrarna, men jag kan anta att hon bad om hjälp från Holland och Norden. Då Storbritannien lämnar EU behöver Holland och Norden ta ett tydligare ledarskap i EU för liberala värderingar i värdefrågor och synen på fria marknader och öppen handel.

 

Tillsammans med framförallt Holland är de nordiska länderna små utpräglade exportländer som inte har en tillräckligt stor egen hemmamarknad för att kunna bli globalt framgångsrika. Vi behöver EU mer än de flesta och därför är det naturligt att de nordiska länderna också tar ett större ansvar för att axla ledarskapet. Vi behöver se till att den inre marknaden hålls öppen och fortsätter utvecklas samt att EU hålls aktivt i den globala handelspolitiken. Dessutom har vi en gemensam vilja att se att EU blir mindre byråkratiskt och att EU står upp för de grundläggande demokratiska rättigheterna i Europa. Här skulle Norden ha mycket att ge med vårt traditionella värdebaserade ledarskap.

 

Det vi saknar idag är den politiska prioriteringen av EU-frågor, tillräckligt samarbete oss små länder emellan samt modet att kliva fram.

 

Finland har sedan EU-inträdet strävat till att vara nära EU:s politiska kärna. Därför är vi till skillnad från både Danmark och Sverige med i såväl euron som bankunionen. Den här prioriteringen syns dock inte längre lika tydligt i dagens politiska Finland. Medan Finlands bank, med stora europeiska tänkare som Erkki Liikanen och Olli Rehn i spetsen ser till att Finland hålls i EU:s monetära hjärta, är EU politiken inte lika prioriterad av regeringen.

 

Danmark, Finland och Sverige har inte den bästa historien gällande att enas kring kandidater till topposter inom EU. Det här måste ändra ifall Nordbor ska kunna få verkliga EU-topposter.

 

Till sist måste vi ha mod att tro på våra egna potentiella namns förmågor att nå de yttersta topposterna inom EU. Vi har idag tre otroligt kunniga och uppskattade EU-kommissionärer från Norden som alla kunde bli EU-kommissionens nästa ordförande. Eftersom jag tycker det är dags att EU-kommissionen leds av en kvinna riktas mina ögon på nuvarande kommissionärer Cecilia Malmström och Margrethe Vestager, som båda skulle vara utmärkta ordföranden för nästa EU-kommission. Statsminister Juha Sipilä kunde med fördel bjuda in sin danska och svenska kollega till Helsingfors i höst för att diskutera både den saken och hur de nordiska EU-länderna överlag kan axla ett starkare ledarskap i EU.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00