Verkstäder för unga hotade

22.06.2017 kl. 10:48
Regeringens förslag till vård- och landskapsreform är milt sagt förskräckande. Förslagen innehåller många verkligt stora principiella problem och grundlagsutskottet kommer ännu att säga sitt vägande ord om reformen.

En mindre fråga i helheten, men som har enorm betydelse för de unga som behöver stöd och vägledning för att hitta sin stig, är frågan om ungdomsverkstädernas framtid.

Verkstäderna har målmedvetet utvecklats som koncept under de senaste 10-15 åren och verksamheten är bra och nödvändig för många unga som inte vet vad de vill eller som behöver råd och stöd.

 

Verkstäderna stöder, handleder, ger praktiska råd och ser de ungas livssituation som en helhet. För många unga har verkstäderna utgjort vändpunkten som hjälpt dem vidare i livet. Ingen ifrågasätter verkstädernas verksamhet. Ungefär 70 procent av verkstäderna drivs av kommuner, samkommuner, yrkesutbildningssamkommuner eller av församlingar.

 

Verkstäderna är närservice som möjliggör preventivt arbete nära ungdomarna i deras vardag. De av staten stödda verkstäderna omfattar idag 93 procent av kommunerna. 

 

Vård- och landskapsreformen utgår från att social- och hälsovården flyttas från kommunerna till landskapen och kommunerna får inte längre producera den service som flyttas över. Det här är givetvis en grundläggande del av regeringens reform. Dessutom innehåller reformen ett krav på bolagisering, alla aktörer som vill producera service i framtiden ska vara bolag.

 

Den rehabiliterande verksamheten som idag är en väsentlig del av verkstädernas verksamhet flyttas alltså till landskapen. Många av verkstäderna är små och vård- och lanskapsreformen utgår från större servicehelheter. Också osäkerheten kring finansieringen är problematisk ur verkstädernas synvinkel. Statsandelarna till social- och hälsovården och för skötsel av sysselsättningen betalas som en helhet till landskapen och landskapen bestämmer hur mycket man använder för olika ändamål.

 

Verkstädernas verksamhet passar dåligt in i framtida strukturer eftersom verkstäderna idag erbjuder mångsidigt stöd för unga. Vissa unga behöver stöd för att hitta rätt form av utbildning, men många behöver också service i social- och hälsovårdsrelaterade frågor.

 

Den verksamhet som idag sköts av verkstäderna kommer i framtiden att skötas av kommuner, landskap och serviceproducenter som fungerar på marknaden. Det säger sig självt att det finns en enorm risk för att de unga som behöver mångsidigt stöd hamnar i kläm i reformen. Vem bär ansvaret för helheten i framtiden då tre olika instanser har ansvar för enbart sin del? De ungas livssituation är trots allt en skör helhet där alla delar ska fungera för att livet som helhet ska bära.

 

Mycket borde förändras i reformen, ett minimikrav är att lämna verkstäderna utanför bolagiseringskravet. Men problemen kvarstår till stora delar, reformens effekter kan bli förödande för verkstäderna och de som betalar priset är de unga som är beroende av den hjälp och det mångsidiga stöd verkstäderna idag erbjuder.

 

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.7–31.12.2020

Gruppanförande 6.5.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
06.05.2020 kl. 18:00

Regeringens exitstrategi, coronakrisen

Remissdebatt 6.5.2020, gruppanförande, Anders Adlercreutz
06.05.2020 kl. 14:57

Planen för de offentliga finanserna för 2021-2024

Gruppanförande 21.4.2020, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
21.04.2020 kl. 15:00

Remissdebatt om beredskapslagarna 17.3.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
17.03.2020 kl. 18:00

Riksmötets öppningsdebatt 11.2.2020

Gruppanförande, Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppen
11.02.2020 kl. 15:00

Interpellationsdebatt al-Hol

Gruppanförande hållet av ledmot Eva Biaudet
17.12.2019 kl. 15:00

Responsdebatt budgeten 2019

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz
17.12.2019 kl. 11:00