För många frågetecken i yrkesutbildningsreformen

21.06.2017 kl. 09:00
Reformen är i princip välkommen och bra, men de massiva nedskärningar som förverkligas under de närmaste åren gör att risken för att kvaliteten sjunker är uppenbar, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.

Riksdagens kulturutskott har igår fattat beslut om den stora reformen inom yrkesutbildningen. Innehållet i och finansieringen av yrkesutbildningen förändras radikalt.

 

- Reformen är i princip välkommen och bra, men de massiva nedskärningar som förverkligas under de närmaste åren gör att risken för att kvaliteten sjunker är uppenbar, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.

 

Alla studerande ska få en individuell plan för hur kunskap ska inhämtas.

Under en längre tid har kontaktundervisningen minskat och risken för att studerande inte får tillräckligt med kontaktundervisning och handledning ökar i och med att ingen miniminivå anges. Nedskärningarna påverkar möjligheterna för anordnarna att tillmötesgå mycket varierande behov.

 

- Inlärningen kommer i framtiden att i högre utsträckning ske på arbetsplatserna. Regeringens förslag innehåller inte tillräckliga åtgärder för att säkra arbetsplatshandledarnas utbildning och därmed insikt i studierna och målsättningarna med inlärningen.

 

Finansieringen förändras och efter en övergångsperiod utgör grundfinansieringen enbart 50 procent av finansieringen. Så gott som alla sakkunniga har påpekat att grundfinansieringen bör vara 60 procent för att förbättra förutsägbarheten.

 

- De här är de största frågorna som borde ha fått en annan lösning i kulturutskottet och därför har jag röstat emot regeringens förslag i dessa frågor. Uppföljningen av den här enorma reformen blir viktig och vid behov måste vi korrigera både mindre och större frågor i reformen.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30