Förändringarna i arbetslivet. Statsrådets framtidsredogörelse, del 1.

20.06.2017 kl. 15:00
Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen 20.6.2017

Värderade talman,

Jag vill genast säga att det är bra att regeringen har gjort denna framtidsredogörelse. Som ordförande för framtidsutskottet tycker jag att det är nödvändigt att riksdagen fördjupar sig i ämnen som sträcker sig längre än de dagsaktuella frågorna. Dokumentet är ett viktigt instrument när vi söker vägar för en hållbar utveckling.

Det är åtminstone tre saker som det behövs förståelse för när arbetslivet förändras. För det första måste vi reformera den sociala tryggheten. För det andra måste vi få upp ögonen för vilka nya möjligheter miljöteknologin och den cirkulära ekonomin erbjuder. För det tredje måste vi modigt förnya vårt arbetsliv, till exempel genom att gå in för lokala avtal som bygger förtroende och dialog på arbetsplatserna.

En av redogörelsens viktigaste iakttagelser är att en spirande ekonomisk tillväxt – det som vi börjar se skymten av nu – inte längre nödvändigtvis garanterar en tillväxt i sysselsättningen som förut.

Ekonomisk tillväxt ger nya jobb, men samtidigt försvinner många av de traditionella jobben i och med digitaliseringen och robotiseringen. I regeringens papper hänvisar man till Världens ekonomiforum som säger att den pågående industriella revolutionen kommer att utplåna minst fem miljoner arbetsplatser i industriländerna före år 2020 – det är mycket och på kort tid.

Vi ska ändå akta oss för att skapa rädsla för framtiden. Också i ett historiskt perspektiv vet vi att all teknisk utveckling har fört med sig något gott. Arbetsplatser försvinner, men samtidigt öppnas nya möjligheter.

Delningsekonomin är en väg framåt. Här är det väsentligt att lagstiftningen, som bestämmer spelreglerna, hänger med. Här måste vi även ställa frågan vilka nya krav delningsekonomin ställer på socialskyddet.

Finland har också goda möjligheter att bli ledande inom den cirkulära ekonomin som spelar en viktig roll i den europeiska framtidsdiskussionen. Det handlar om avfallshantering, smarta lösningar för återanvändning, en hållbar livsmedelskedja och bioekonomiska kretslopp. Genom forskning och innovationer skapas förutsättningar för företag som söker de för oss så viktiga exportmöjligheterna. Den cirkulära ekonomin och våra nationella och internationella klimatåtaganden går hand i hand – ju bättre och mer långlivade våra produkter är och ju mer vi återvinner och återanvänder desto mindre avfall lämnar vi efter oss.

 

Värderade talman,

För att vi ska vara välutrustade att möta den brytning som är på gång i arbetslivet behövs en så god utbildning och bred bildning som möjligt. I det avseendet är regeringen på fel spår – vi kan inte ta bort så mycket resurser från utbildningen som regeringen har gjort om vi klara oss genom den här samhällsförändringen helskinnade.

Det är en stor omvälvning i samhället när arbetslivet förändras grundligt. Det finns många utvecklingsspår för framtidens arbetsmarknad och rider vi med på vågen kan vi styra brädet dit vi vill ha det. Det är en viktig insikt att vi kan vara med och leda förändringen och se till att vi fortsättningsvis strävar efter ett samhälle som ska vara jämlikt, jämställt och inkluderande.

Framtidens arbetsmarknad kräver också en reform av familjeledigheterna. Vi vill öka antalet kvinnor i arbetslivet och göra det lättare att flexibelt kombinera familj och arbete.

Framtidens arbetsliv – det ser vi redan nu – kommer att betyda att allt fler medborgare kommer att sysselsätta sig själv. Vi ska underlätta och uppmuntra egenföretagare. Men också egenföretagare och småföretagare ska ha rätt till social trygghet. Det här sociala nätet måste byggas ut. Också småföretagarens ställning måste beaktas då regeringen nu går in för att staka ut en totalreform av den sociala tryggheten.

 

De förändringar som nu sker och kommer att ske i dagens arbetsliv, tvingar oss till att se över vår syn på arbete. De resurser som lösgörs från olika branscher till följd av digitaliseringen kan kanaliseras till andra branscher där mänskligt arbete inte kan ersättas. Mänskliga insatser kommer att behövas också till sådant som vi inte ännu kan föreställa oss idag. Vi måste se över hur vi mäter ekonomisk tillväxt och ökad välfärd, då BNP inte längre är det instrument som ger oss den rätta bilden av verkligheten.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00