Vårdreformens åländska bieffekter

10.06.2017 kl. 06:19
I och med att regeringen i torsdags överlämnade sitt kompletterande lagförslag gällande Ålands finansiella ställning i vård- och landskapsreformen har alla delar av reformen nu överlämnats till riksdagen.

 

Reformförslaget i sin helhet är massivt, försenat och till vissa delar mycket kontroversiellt. Att man överlämnat delar till riksdagen vartefter, samt kompletterat lagförslagen efter hand gör det utmanande att överblicka hela reformförslaget på nästan 1500 sidor. Riksdagens grundlagsutskott har sammanträtt 12,5 timmar den här veckan och tre andra riksdagsutskott arbetar också för fullt med reformen.

Vårdreformens bieffekter på Åland är betydande, och måste hanteras. Den modellen man gått inför, att föreslå 18 nya landskap som vårdupprätthållare och finansiera dem genom höjd statsskatt, passar helt enkelt inte så bra ihop med Ålands ekonomiska självstyrelsesystem. Lagberedningsprocessen, där statsförvaltningen försökt utarbeta lösningar på de åländska bieffekterna, får inga stilpoäng eftersom arbetet kommit igång allt för sent. Man har för sent, trots tidiga och flera varningssignaler från åländsk sida, insett hur svåra de åländska bieffekterna är att lösa i praktiken. Främsta anledningen till det tror jag att har att göra med att vårdreformens beredning överlag varit mycket komplicerad och snabb, är enormt stor och varit under ett hårt partipolitiskt tryck samtidigt som det skett flera samhällschocker och resurserna – både de politiska och administrativa – varit pressade. Dessutom har en del av statsförvaltningens Ålandsspetskompetens varit uppbunden till självstyrelserevisionsarbetet.

Det är därför viktigt att man noggrant tar lärdomar från den här processen, vilket jag upplever att man gjort och gör. Processerna har snabbt förbättrats och man har bett om ursäkt för att den tidigare kommunikationen med Åland gällande beredningen av reformen varit bristfällig. Hade den utredningsman Åland begärt kring reformen tillsatts hade man sannolikt inte nu behövt arbeta under denna tidspress. Nu behöver huvudfokus ändå vara på att hitta de fungerade lösningar som ännu saknas.

Det föreslagna Ålandsavdraget löser en huvudkomponent av vårdreformens bieffekter. Åtgärder för att kompensera Åland i och med ändringar gällande kommunernas andel av samfundsskatten, har också förberetts. Det som framförallt nu återstår att lösa är skattegottgörelsen, flitpengen, som är en ytterst viktig del i det ekonomiska självstyrelsesystemet då den har en sporrande effekt som gör att det finns en korrelation mellan åländskt flit och de pengar Åland får tillbaka.

Den lösningen man nu föreslår är tänkt att vara temporär tills att den nya självstyrelselagen träder i kraft. Den gör att flitpengen i praktiken blir kvar precis som förut, men rent självstyrelsepolitiskt innebär förslaget en (temporär) maktförskjutning från Ålandsdelegationen till riksdagen. Det är problematiskt.

Det bästa skulle vara att i stället föreslå en ändring av självstyrelselagen i brådskande ordning. Det skulle göra att dagens självstyrelsestruktur också kvarhålls tills att den nya självstyrelselagen träder i kraft. Jag har till regeringen framfört att jag skulle önska att man bland riksdagsgrupperna nu snabbt skulle sondera möjligheten till att i brådskande ordning, med lagtingets bifall, ändra självstyrelselagen. Realpolitiskt och tidtabellsmässigt är det inte oproblematiskt, men det skulle vara den mest naturliga lösningen och en lösning som garanterat respekterar självstyrelselagen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05