En trumpen klimatpolitik

05.06.2017 kl. 12:17
Förra året var temperaturmässigt det varmaste året någonsin, i alla fall sedan de globala temperaturmätningarna inleddes år 1880.

FN:s klimatpanel har varnat för att effekterna av den globala uppvärmningen är oåterkalleliga. Att starkare klimatinsatser behövs för att bromsa uppvärmningen står klart för alla, eller i alla fall för nästan alla. Av världens länder var det bara Nicaragua och Syrien som inte godkänt klimatprotokollet från Paris, ända tills USA:s president Donald Trump förra veckan meddelade att USA kommer lämna avtalet.

 

Signalvärdet, att världens största ekonomi drar sig ur avtalet, är starkt. Varför ska världens fattigaste länder göra insatser ifall inte världens rikaste land vill göra något. Som tur är verkar övriga länder i världen hålla ihop för att fortsätta klimatarbetet. Bland annat EU och Kina förstärker samarbetet i frågorna.

 

Trots det starka signalvärdet ska man inte överdriva betydelsen av Trumps beslut. Klimatarbetet i USA kommer på de allra flesta håll fortsätta precis som tidigare. Beslutet kommer inte betyda att man kommer att börja bryta mer kol i Appalacherna igen. Det är helt enkelt inte ekonomiskt försvarbart. Kostnaderna för att producera förnyelsebar energi har minskat dramatiskt och kommer att fortsätta minska.

 

Om någon delstat i USA symboliserar fossila bränslen så är det Texas. Den stereotypa bilden av Texas är ofta stora bilar, motorvägar och oljeriggar i mexikanska golfen. Det få dock vet är att Texas är ledare i USA gällande vindkraft. En femtedel, 20%, av all elektricitet i Texas kommer från vindturbiner. Den utvecklingen kommer inte att avstanna bara för att Donald Trump tar USA ut ur Parisavtalet.

 

Delstaten Kalifornien tillåts enligt federal lag att ha hårdare utsläppskrav för bilar än de krav USA slår fast centralt. Det här gör att andra delstater själva kan besluta om de vill följa USA:s centrala krav eller Kaliforniens strängare krav. Eftersom Kalifornien är en så stor delstat påverkar det också i praktiken biltillverkarnas utveckling av bilar för hela landet. Kalifornien kommer inte luckra upp sina utsläppskrav på grund av Trumps Parisavtalsbeslut.

 

Vid sidan av delstaterna kommer många företag att fortsätta sin forskning och sina insatser för att minska klimatutsläppen. Inget av det kommer att ändras av Donald Trumps beslut. Men visst sänder beslutet en konstig signal och det har naturligt fått kraftiga reaktioner i omvärlden. Det är dock viktigt att andra ledare i västvärlden håller huvudet kallt när Donald Trump uttalar sig. Man måste bara acceptera att han är annorlunda och är en president som man inte kan ta på orden.

 

Det känns som om världen nästan har blivit besatt av Donald Trump. Hans enskilda tweets analyseras med enormt allvar och experter uttalar sig i media gällande vad han kanske menar, eller inte menar, med sina tweets. Det är viktigt att vi inte överanalyserar och grips av besatthet. Världen kan inte gripas av panik varje gång Donald Trump tweetar. För vi har faktiskt viktigare saker att göra. Vi behöver bland annat tillsammans med amerikanska delstater, företag och amerikaner kavla upp ärmarna för att göra mer konkreta insatser för att bromsa den globala uppvärmningen. Låt Trump hålla hans dumma tweets och trumpna klimatpolitik för honom själv.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05