En trumpen klimatpolitik

05.06.2017 kl. 12:17
Förra året var temperaturmässigt det varmaste året någonsin, i alla fall sedan de globala temperaturmätningarna inleddes år 1880.

FN:s klimatpanel har varnat för att effekterna av den globala uppvärmningen är oåterkalleliga. Att starkare klimatinsatser behövs för att bromsa uppvärmningen står klart för alla, eller i alla fall för nästan alla. Av världens länder var det bara Nicaragua och Syrien som inte godkänt klimatprotokollet från Paris, ända tills USA:s president Donald Trump förra veckan meddelade att USA kommer lämna avtalet.

 

Signalvärdet, att världens största ekonomi drar sig ur avtalet, är starkt. Varför ska världens fattigaste länder göra insatser ifall inte världens rikaste land vill göra något. Som tur är verkar övriga länder i världen hålla ihop för att fortsätta klimatarbetet. Bland annat EU och Kina förstärker samarbetet i frågorna.

 

Trots det starka signalvärdet ska man inte överdriva betydelsen av Trumps beslut. Klimatarbetet i USA kommer på de allra flesta håll fortsätta precis som tidigare. Beslutet kommer inte betyda att man kommer att börja bryta mer kol i Appalacherna igen. Det är helt enkelt inte ekonomiskt försvarbart. Kostnaderna för att producera förnyelsebar energi har minskat dramatiskt och kommer att fortsätta minska.

 

Om någon delstat i USA symboliserar fossila bränslen så är det Texas. Den stereotypa bilden av Texas är ofta stora bilar, motorvägar och oljeriggar i mexikanska golfen. Det få dock vet är att Texas är ledare i USA gällande vindkraft. En femtedel, 20%, av all elektricitet i Texas kommer från vindturbiner. Den utvecklingen kommer inte att avstanna bara för att Donald Trump tar USA ut ur Parisavtalet.

 

Delstaten Kalifornien tillåts enligt federal lag att ha hårdare utsläppskrav för bilar än de krav USA slår fast centralt. Det här gör att andra delstater själva kan besluta om de vill följa USA:s centrala krav eller Kaliforniens strängare krav. Eftersom Kalifornien är en så stor delstat påverkar det också i praktiken biltillverkarnas utveckling av bilar för hela landet. Kalifornien kommer inte luckra upp sina utsläppskrav på grund av Trumps Parisavtalsbeslut.

 

Vid sidan av delstaterna kommer många företag att fortsätta sin forskning och sina insatser för att minska klimatutsläppen. Inget av det kommer att ändras av Donald Trumps beslut. Men visst sänder beslutet en konstig signal och det har naturligt fått kraftiga reaktioner i omvärlden. Det är dock viktigt att andra ledare i västvärlden håller huvudet kallt när Donald Trump uttalar sig. Man måste bara acceptera att han är annorlunda och är en president som man inte kan ta på orden.

 

Det känns som om världen nästan har blivit besatt av Donald Trump. Hans enskilda tweets analyseras med enormt allvar och experter uttalar sig i media gällande vad han kanske menar, eller inte menar, med sina tweets. Det är viktigt att vi inte överanalyserar och grips av besatthet. Världen kan inte gripas av panik varje gång Donald Trump tweetar. För vi har faktiskt viktigare saker att göra. Vi behöver bland annat tillsammans med amerikanska delstater, företag och amerikaner kavla upp ärmarna för att göra mer konkreta insatser för att bromsa den globala uppvärmningen. Låt Trump hålla hans dumma tweets och trumpna klimatpolitik för honom själv.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37