Energiteknologin har enorm exportpotential

24.05.2017 kl. 12:52
Riksdagen diskuterar idag statsrådets redogörelse om nationell energi- och klimatstrategi fram till 2030

Den nationella klimat- och energistrategin innehåller konkreta åtgärder och beslut för att Finland ska nå EU:s gemensamt överenskomna energi- och klimatmål senast år 2030 och sedan gå vidare mot 2050 års mål i fråga om ett utsläppssnålt samhälle.

– Redogörelsen hör till de dokument som man i stora drag lätt kan vara överens om med regeringen. Regeringen lyfter i sin strategi upp betydelsen av och exportpotentialen för innovationer som hänger ihop med energiteknologi. De globala investeringarna kan överskrida 1 200 miljarder dollar år 2030. Alla är varmt välkomna till Vasa för att bekanta sig med hur man konkret befrämjar investeringar, energiutbildning och export. Vasaregionen står idag för två procent av befolkningen men får till stånd över 30 procent av hela landets energiteknologiexport, påpekar Strand.

– Jag är ändå lite bekymrad över att det inte förs djupare diskussioner i vårt land gällande eleffektens tillräcklighet. Nordiska energimarknaderna har elenergi mer än nog under de närmaste åren men brist på såväl reglerkraft som toppeffekt hotar. CHP-produktionens energieffektivitet är ett trumfkort i vårt nordiska kalla klimat. Vid sidan av värme produceras kontinuerligt el precis när behovet är som störst. CHP:s – dvs. kombinerade värme- och elkraftverks ställning – bör tryggas som en del av energi- och klimatstrategin. De nordiska länderna borde även i framtiden göra upp en gemensam energi- och klimatstrategi, säger Strand.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Barn- och ungdomspolitiska redogörelsen

16.04.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om medborgarengagemang

09.04.2002 kl. 00:00

Fusionen av Sonera och Telia

04.04.2002 kl. 00:00

Aktualitetsdebatt om nordiskt samarbete

22.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

20.03.2002 kl. 00:00

Budgetramarna för år 2003

19.03.2002 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15