Finlands och Ålands EU ordförandeskap 2019

22.05.2017 kl. 11:30



EU frågorna har hamnat rätt mycket i skymundan i den finländska politiska debatten det senaste året

För två år sedan satt riksdagens stora utskott – som ansvarar för EU frågorna – i extrainsatta möten på helgerna då den grekiska skuldkrisen var som mest akut. Stora skaror journalister väntade utanför mötesrummet för att intervjua finansministern, statsministern och stora utskottets medlemmar.

I fredags hade stora utskottet återigen Grekland på agendan för att diskutera läget inför Eurogruppens möte i Bryssel idag. Krisen är inte längre akut, men Grekland är fortfarande i ett åtgärdsprogram och i ett allvarligt läge. Dagens möte mellan finansministrarna kommer diskutera hur åtgärdsprogrammet framskrider och hur man kan lätta på Greklands skuldbörda, alltså ett mycket viktigt möte. Trots det väntade inte en enda journalist utanför utskottets mötesrum i fredags. Det hade knappast med det vackra vädret att göra, utan om att EU frågorna helt enkelt hamnat ganska långt ner på prioriteringsordningen i den finländska samhällsdebatten. Vård- och landskapsreform och ekonomin dominerar totalt och det syns både i det politiska samtalet och i media. Inte ens sannfinländarna verkar längre genuint brinna över att diskutera EU frågor.

Det är bra att polariserande EU-frågor inte längre dominerar den finländska debatten, men det betyder inte att vi inte skulle behöva en EU-debatt i Finland, för det skulle vi. Frankrikes nye president Emmanuel Macron kommer vilja återskapa det traditionellt starka kittet mellan Frankrike och Tyskland som lett EU framåt. Då gäller det för oss och övriga nordiska och baltiska EU-länder att vara med och påverka och inte sitta på åskådarläktaren. Det är nu läge att lyfta fram och börja driva hur vi önskar att EU ska utvecklas.

En prioritet för Finlands del borde vara EU-kommissionens roll i praktiken i framtiden. EU-kommissionen har alltid varit små medlemsländer, som Finlands, bästa vän i EU. Som försvarare av fördragen har de haft i uppgift att se till hela EU:s intresse, inte bara de stora medlemsländerna. En fungerande, stark och operativ EU-kommission är därför i Finlands intresse. Samtidigt är det viktigt att att EU-kommissionen inte byråkratiserar bort sig. I EU-kommissionen finns tjänstemän som allt för länge suttit i Bryssels korridorer och som glömt bort hur den riktiga världen ser ut. Då maktfullkomliga tjänstemän driver sina egna agendor skadar det EU:s legitimitet. Av den anledning behövs ett starkare politiskt och kollegialt ledarskap i EU-kommissionen. Här har partipolitiseringen av EU-kommissionen inte varit till nytta, och det måste man ta lärdom av då nästa kommission ska utses.

Nästa EU-kommission kommer utses samma år som Finland är ordförande för EU:s ministerråd. Finland skulle alltså ha alla möjligheter att axla ett utvecklingsarbete, och ta en starkare koordinerade roll för de nordiska och baltiska länderna, om man skulle önska. Det gäller att Finland använder ordförandeskapet år 2019 aktivt och vi borde därför sätta ännu mer politisk kraft i planeringen redan nu.

Ordförandeskapet ger också möjligheter för Åland att synas och kunna påverka mer. De möjligheterna ska vi ta vara på. Min förhoppning är också att ett av ministerrådsmötena fysiskt skulle förläggas till Åland, något jag har föreslagit för statsrådets kansli. Att få transport och energiministerrådet (med tanke på sjöfarten och Åland som möjligt energitestområde), jord- och fiskeriministerrådet (småskaliga livsmedelsklustret) eller, varför inte, utrikesministerrådet (Ålands internationella status) skulle vara en fjäder i hatten för Åland och stärka Ålands position på EU kartan.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00