Politisk fart- och maktblindhet

08.05.2017 kl. 08:14
Riksdagens behandling av regeringens landskaps- och vårdreform har nu pågått i sex veckor. Regeringen vill att riksdagen ska vara klar med behandlingen i juni så att lagarna kan träda i kraft den 1 juli!

Lagpaketet är massivt och flera stora frågor är ännu oklara. En huvudkomponent i vårdreformen, införandet av större valfrihet, är inte ens i riksdagen ännu.

Det lagförslaget, som kommer vara på flera hundra sidor, ska regeringen klubba i ett extrainsatt statsrådsmöte på tisdag. Samma eftermiddag ska det överlämnas till riksdagen och redan följande dag ska remissdebatten hållas eftersom regeringen vill att riksdagen ska vara klar med lagförslaget innan sommaren.

Den största reformen i landets 100 åriga historia ska hastas igenom riksdagen på drygt några veckor eftersom de partipolitiska drömmarna är viktigare än de realpolitiska konsekvenserna. Den här tidtabellen är inte tillräcklig för att riksdagen demokratiskt ska kunna genomlysa förslagen tillräckligt för att upptäcka och åtgärda eventuella problem. Men regeringen ser att klockan klämtar.

Det är tredje gången man försöker göra en vårdreform i Finland. Alla partier i riksdagen är överens om att något måste göras och det används av regeringen som argument för att man nu snabbt vill klubba igenom reformen. Men att något måste göras ger inte regeringen rätt att driva igenom vad som helst. Den här reformen har enorma konsekvenser på nästan allt i vårt land och är för viktig för att hastas igenom. Om fel görs kan det kosta samhället miljarder euro och riskera att patienter faller mellan stolarna. Den är mycket (och helt onödigt) invecklad och nästan samtliga av landets social- och hälsovårdsexperter är kritiska. Men trots att hundarna skäller, drar karavanen vidare.

Redan i januari nästa år ska val till de 18 nya landskapsfullmäktigena hållas. Ingen vet exakt deras roll. Ingen vet exakt hur stora de kommer att bli. Ingen vet vad landskapens självbestämmande betyder och ingen vet exakt hur valet kommer att förrättas. Det vi dock vet är att de inte får beskattningsrätt och att alla landskap stöps i samma form. Mellersta Österbotten med 72 000 invånare får ett landskapsfullmäktige och Helsingfors-Nyland får ett med 1,6 miljoner invånare. Hur den representativa demokratin och ansvarsutkrävande ska fungera i de nya organisationerna är oklart. Trots det drivs modellen vidare med döva öron eftersom landskapen är något nästan heligt som vissa drömt om i 50 år. Vad landskapsmodellen betyder i praktiken verkar vara sekundärt, då man förblindats av det faktum att landskapen nu är nära att skapas. En av mina kollegor beskrev känslan på ett bra sätt då han med glimmande ögon konstaterade till mig: ”Mats, vi skriver historia här”.

Den historian innebär att en kvarts miljon arbetstagare ska byta arbetsgivare, kommunernas social- och sjukvård flyttas till landskapen men att kommunerna blir kvar med fastighetsmassan och skulderna. Den betyder att en ännu oklar valfrihet införs och att vi får 18 nya landskap som inget riksdagsparti, förutom ett, vill ha. Allt ska vara på plats och fungera som om inget hade hänt den 1 januari 2019.

Århundrades största reform hade förtjänat en bättre beredning, och betydligt mindre invecklade lösningsförslag. Jag hoppas därför att den ännu faller eftersom reformen innebär en omotiverat hög risktagning för finanserna, är för invecklad, blir mer byråkratisk, minskar transparensen och den demokratiska styrningen. Något måste göras, men om vi skulle bereda vårdreformen parlamentariskt skulle vi kunna få en reform som verkligen har patienten och sjukvården i fokus - inte enbart landskap och makt.

Mats Löfstsröm

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00