Politisk fart- och maktblindhet

08.05.2017 kl. 08:14
Riksdagens behandling av regeringens landskaps- och vårdreform har nu pågått i sex veckor. Regeringen vill att riksdagen ska vara klar med behandlingen i juni så att lagarna kan träda i kraft den 1 juli!

Lagpaketet är massivt och flera stora frågor är ännu oklara. En huvudkomponent i vårdreformen, införandet av större valfrihet, är inte ens i riksdagen ännu.

Det lagförslaget, som kommer vara på flera hundra sidor, ska regeringen klubba i ett extrainsatt statsrådsmöte på tisdag. Samma eftermiddag ska det överlämnas till riksdagen och redan följande dag ska remissdebatten hållas eftersom regeringen vill att riksdagen ska vara klar med lagförslaget innan sommaren.

Den största reformen i landets 100 åriga historia ska hastas igenom riksdagen på drygt några veckor eftersom de partipolitiska drömmarna är viktigare än de realpolitiska konsekvenserna. Den här tidtabellen är inte tillräcklig för att riksdagen demokratiskt ska kunna genomlysa förslagen tillräckligt för att upptäcka och åtgärda eventuella problem. Men regeringen ser att klockan klämtar.

Det är tredje gången man försöker göra en vårdreform i Finland. Alla partier i riksdagen är överens om att något måste göras och det används av regeringen som argument för att man nu snabbt vill klubba igenom reformen. Men att något måste göras ger inte regeringen rätt att driva igenom vad som helst. Den här reformen har enorma konsekvenser på nästan allt i vårt land och är för viktig för att hastas igenom. Om fel görs kan det kosta samhället miljarder euro och riskera att patienter faller mellan stolarna. Den är mycket (och helt onödigt) invecklad och nästan samtliga av landets social- och hälsovårdsexperter är kritiska. Men trots att hundarna skäller, drar karavanen vidare.

Redan i januari nästa år ska val till de 18 nya landskapsfullmäktigena hållas. Ingen vet exakt deras roll. Ingen vet exakt hur stora de kommer att bli. Ingen vet vad landskapens självbestämmande betyder och ingen vet exakt hur valet kommer att förrättas. Det vi dock vet är att de inte får beskattningsrätt och att alla landskap stöps i samma form. Mellersta Österbotten med 72 000 invånare får ett landskapsfullmäktige och Helsingfors-Nyland får ett med 1,6 miljoner invånare. Hur den representativa demokratin och ansvarsutkrävande ska fungera i de nya organisationerna är oklart. Trots det drivs modellen vidare med döva öron eftersom landskapen är något nästan heligt som vissa drömt om i 50 år. Vad landskapsmodellen betyder i praktiken verkar vara sekundärt, då man förblindats av det faktum att landskapen nu är nära att skapas. En av mina kollegor beskrev känslan på ett bra sätt då han med glimmande ögon konstaterade till mig: ”Mats, vi skriver historia här”.

Den historian innebär att en kvarts miljon arbetstagare ska byta arbetsgivare, kommunernas social- och sjukvård flyttas till landskapen men att kommunerna blir kvar med fastighetsmassan och skulderna. Den betyder att en ännu oklar valfrihet införs och att vi får 18 nya landskap som inget riksdagsparti, förutom ett, vill ha. Allt ska vara på plats och fungera som om inget hade hänt den 1 januari 2019.

Århundrades största reform hade förtjänat en bättre beredning, och betydligt mindre invecklade lösningsförslag. Jag hoppas därför att den ännu faller eftersom reformen innebär en omotiverat hög risktagning för finanserna, är för invecklad, blir mer byråkratisk, minskar transparensen och den demokratiska styrningen. Något måste göras, men om vi skulle bereda vårdreformen parlamentariskt skulle vi kunna få en reform som verkligen har patienten och sjukvården i fokus - inte enbart landskap och makt.

Mats Löfstsröm

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35