Regeringens konsekvensbedömningar om lagförslags inverkan på Åland behöver förbättras.

10.05.2017 kl. 16:24
Riksdagen diskuterade idag regeringens förslag till valfrihet inom social- och hälsovården. Hälso- och sjukvård är Ålands behörighet men förslaget har ändå flera direkta och indirekta effekter på Åland som måste noteras i lagen, vilket inte gjorts i tillräckligt hög grad.

- Finland har två territoriella kompetensområden gällande sjukvård, men i lagförslaget står: ”En kund får enligt den föreslagna bestämmelsen välja tjänsteproducent inom Finlands hela territorium oberoende av i vilket landskap han eller hon bor.” Det här är direkt felaktigt eftersom Finland består av två territoriella kompetensområden när det gäller social- och hälsovården. Detta måste därför justeras i lagen, där det borde skrivas in att Åland har egen behörighet samt att Åland står utanför valfrihetens territoriella område i riket, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

 

I och med att Åland inte är inkluderat i valfriheten måste tillfällig gränsövergång mellan rikets vårdområde och Åland beaktas i lagen. I lagförslaget behöver det därför skrivas in vad som gäller om tillfällig vistelse och brådskande vård.

 

- Man behöver inte nödvändigtvis skriva ut i detalj hur det ska ordnas med Åland, men det bör åtminstone skrivas in i lagtexten att det ska lösas genom överenskommelse med Åland. Hur regleringen av vården för ålänningar som tillfälligt vistas i riket och personer som är bosatta i riket som tillfälligt vistas på Åland ska ske måste utredas närmare med landskapsregeringen. Utredningen måste också inkludera ansvaret och grunderna för de betalningar som uppstår. Det bör sedan regleras i en överenskommelseförordning, säger Löfström.

 

Tillgängligheten för specialtjänster måste också tryggas. Platser eller placeringar inom t.ex. barnskydd och missbrukarvård på svenska i riket är oerhört viktigt också för Åland eftersom det ofta inte är möjligt att upprätthålla dessa på Åland. Åland använder sig av tjänster från såväl Pixne som Lagmansgården.

 

- Valfrihetsreformen riskerar att slå sönder strukturerna för fungerande landskapsöverskridande enheter eftersom samkommuner inte längre kommer att få finnas. Lagförslaget ger inget stöd för organisering av sådana landskapsöverskridande enheter, som är viktigt i synnerhet för det svenska. Riksdagen behöver se noggrant på detta. Det är inte bara viktigt för Åland utan för alla svenskspråkiga i landet, säger Löfström.

 

- Man måste också garantera kvalitativ specialsjukvård på svenska. Åland köper mycket specialvård och det är viktigt att det säkerställs att det finns tillräckligt med vårdplatser och tjänster på svenska att köpa, säger Löfström.

 

Förslagets tidtabell är mycket snabb. Beredningen har gått snabbt och regeringen vill att riksdagen är klar med behandlingen innan sommaren. Remissdebatten hölls enbart drygt 24 timmar efter att det drygt 300 sidor långa förslaget lämnats till riksdagen.

 

- Det märks att lagberedningen skett mycket snabbt. Konsekvensbedömningarna kring förslagets påverkan på Åland är inte tillräckliga, vilket gör att riksdagen nu har ett ännu större ansvar för att se till att lagen inte får några oklarheter eller osäkerheter för Åland, säger Löfström.

 

- Lagberedningen behöver i det här hänseendet förbättras. Det är inte riksdagens uppgift att göra konsekvensbedömningar. Riksdagen har inte heller de nödvändiga resurserna för att göra sådana. Därför är det så viktigt att ministerierna och regeringen gör ordentliga konsekvensbedömningar gällande hur lagförslag också påverkar Åland även då tidtabellerna är skyndsamma, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30