Kolumn

Goda råd är dyra, men gratis

24.04.2017 kl. 13:38

Dammet efter kommunalvalet har lagt sig och den politiska vardagen är tillbaka i rikspolitiken.

På måndag bänkar sig regeringen för en halvtidsgenomgång av valperiodens resultat så här långt. Liksom i fotboll kan halvtid vara läge att ändra på både taktik och laguppställning. Är man nöjd med sin centerforward, sina defensiva mittbackar eller lagandan, som ofta är nyckeln till allt?

Klart är att regeringen dessvärre inte kommer att uppnå sina centrala mål på 110 000 nya jobb och en sysselsättningsgrad på 72 procent. Visserligen föds det nu, i en spirande tillväxt, nya jobb. Men inte tillräckligt snabbt. Det behövs mer kraft på det offensiva mittfältet och framåt. Goda råd är dyra nu.

Svenska riksdagsgruppen vill vara konstruktivt kritisk, som i de stora övergripande ödesfrågorna försöker hjälpa regeringen. Sådana frågor är sysselsättningen och företagsamheten, som ju står för de skatter med vilka vi sedan kan upprätthålla välfärden. I tisdags träffade partiordförande Anna-Maja Henriksson och jag statsminister Juha Sipilä med tolv SFP-förslag till hur arbetslivet kan förbättras. Det var gratis råd – fritt fram att användas! Mottagandet var gott och stämningen konstruktiv.

Vad var det då vi föreslog? Då det gäller småföretagen vill vi ha smidigare rutiner för löneadministration. Idag orsakar anställning av personal mycket ny administration, vilket är ett tillväxthinder. Ett första steg är att lönebikostnaderna slås ihop. Staten fastställer ett enda lönepåslag som täcker alla lönebikostnader. Företaget betalar in detta till Skatteförvaltningen, som tar över administrationen och fördelar summan vidare till rätta instanser. Är detta raketvetenskap? Knappast.

På arbetsmarknaden möts utbud och efterfrågan på arbetskraft fortfarande inte – se bara på Nystad. Genom att låta privata arbetsförmedlingar stödja de offentliga TE-byråerna förbättrar vi matchningen mellan lediga jobb och arbetssökande. Regionala försök i Nyland och Birkaland har lyckats bra.

Det är i små och medelstora företag som nya jobb skapas. Tillåt lokala avtal i större utsträckning så gör vi det lättare för mindre företag att anställa. Vi behöver ny samtalskultur på arbetsplatserna där man tillsammans diskuterar sig fram till lösningar som är bäst för företaget eller den offentliga arbetsplatsen.

Vi upprepade också en SFP-käpphäst: höj övre taket på och den avdragbara andelen av hushållsavdraget. Det ger mera skatteintäkter, stöder företagsamhet, sporrar kvinnodominerade serviceyrken och förbättrar sysselsättningen. Samtidigt motverkar vi grå ekonomi.
Vi behöver också ett nationellt program för bättre välmående i arbetslivet. Vår ekonomi förlorar årligen miljarder på grund av sjukpensioneringar, sjukfrånvaron och arbetsolycksfall. Bättre arbetshälsa skulle gynna både samhället och individens livskvalitet.

Vi behöver också nya arbetstagare. Avskaffar vi behovsprövningen av utländsk arbetskraft möjliggör det anställning i branscher som har brist på kunnig arbetskraft. Särskilt många uppstartsföretag lider mycket av behovsprövningen. En orsak till Sveriges goda ekonomi är det stora utbudet på utländsk arbetskraft. Finland borde avskaffa arbetsmarknadshindren för invandrare.

Vi behöver en mer jämställd arbetsmarknad. Genom att förnya familjeledigheterna gynnas kvinnors sysselsättning. Dagens system ökar löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män, samt skapar hinder för jämlik karriärutveckling. Statistiken är tydlig – särskilt unga kvinnors sysselsättningsgrad är i alla nordiska länder högre än i Finland.

De unga då? Vi vill höja inkomstgränserna för studiestödet. Årligen används ett stort antal arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. Vi anser att studerande bör få försörja sig utan sanktioner. Arbetserfarenhet underlättar sedan den nyutexaminerades övergång till arbetslivet.

Ungdomsarbetslösheten är på en alarmerande nivå och måste ned. Skapa en modell med minijobb där unga under 30 år får tjäna 500 euro i månaden utan att detta påverkar stöd eller andra förmåner. Varje, även en liten, arbetsinsats är värdefull. Arbetsgivarna betalar i sin tur lägre arbetsgivarkostnader då de anställer en ung person.

Vår arbetsmarknad förändras med nya utmaningar – alltså möjligheter.

Enligt EU-kommissionen skapar EU:s nya avfallsdirektiv minst 170 000 nya jobb inom materialåtervinningsindustrin fram till 2035. Finland bör ha en klar strategi för hur vi håller oss i täten i utvecklingen. Också populariteten med delningsekonomi ökar. Potentialen är stor, men lagstiftningen hänger inte med. Finland borde vara proaktiv i att förnya lagstiftning och strukturer för att klargöra olika parters rättigheter och skyldigheter. Också beskattningen kräver förnyelse.

Finlands ekonomiska utveckling beror i hög grad på hur företagen kan ta till vara innovationer och ny forskning. Alltid när centrala politiska beslut fattas måste förutsättningarna för exportindustrin med högt förädlingsvärde beaktas. Bland annat energisektorns kraftiga förändring och Paris klimatavtal skapar stor potential inom miljöteknologi och cleantech.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15