Mera språk, inte mindre

22.03.2017 kl. 11:06
Riksdagsledamot Mikaela Nylander oroar sig för de avtagande språkkunskaperna hos finländska barn och ungdomar.
Studier i främmande språk ger nytta på arbetsmarknaden och barn och unga idag borde ha samma möjligheter som tidigare generationer att klara sig på arbetsmarknaden. Finland är beroende av exporten och för att klara sig också i fortsättningen är det av största vikt att finländarna har goda kunskaper i främmande språk.

- Ett välkommet sätt att vända trenden vore minister Grahn-Laasonens förslag om att tidigarelägga språkundervisningen, så att  elever kan börja läsa språk redan från första klass eller ännu tidigare. Då det andra inhemska språket blev frivilligt i studentexamen motiverades beslutet med att eleverna istället kan koncentrera sig på andra språk. Statistiken visar tyvärr att beslutet inte har gett plats för andra språk i studentexamen, tvärtom läser elever idag överlag färre språk, säger Nylander.

I tankesmedjan Agendas färska pamflett öppnar statsminister Sipilä för en diskussion om hur tjänstemännens avtagande kunskaper i det andra inhemska språket kunde åtgärdas. Nylander välkomnar den diskussionsöppningen.

- Även statsministern verkar nu ha vaknat till vilka konsekvenser slopandet av den obligatoriska svenskan i studentskrivningarna har fått på sikt. Nu återstår att se om vi kommer att få se konkreta handlingar, såsom fler satsningar på språkbad och språkduschar, samt undervisning som uppmuntrar till att tala.
Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00