Mera språk, inte mindre

22.03.2017 kl. 11:06
Riksdagsledamot Mikaela Nylander oroar sig för de avtagande språkkunskaperna hos finländska barn och ungdomar.
Studier i främmande språk ger nytta på arbetsmarknaden och barn och unga idag borde ha samma möjligheter som tidigare generationer att klara sig på arbetsmarknaden. Finland är beroende av exporten och för att klara sig också i fortsättningen är det av största vikt att finländarna har goda kunskaper i främmande språk.

- Ett välkommet sätt att vända trenden vore minister Grahn-Laasonens förslag om att tidigarelägga språkundervisningen, så att  elever kan börja läsa språk redan från första klass eller ännu tidigare. Då det andra inhemska språket blev frivilligt i studentexamen motiverades beslutet med att eleverna istället kan koncentrera sig på andra språk. Statistiken visar tyvärr att beslutet inte har gett plats för andra språk i studentexamen, tvärtom läser elever idag överlag färre språk, säger Nylander.

I tankesmedjan Agendas färska pamflett öppnar statsminister Sipilä för en diskussion om hur tjänstemännens avtagande kunskaper i det andra inhemska språket kunde åtgärdas. Nylander välkomnar den diskussionsöppningen.

- Även statsministern verkar nu ha vaknat till vilka konsekvenser slopandet av den obligatoriska svenskan i studentskrivningarna har fått på sikt. Nu återstår att se om vi kommer att få se konkreta handlingar, såsom fler satsningar på språkbad och språkduschar, samt undervisning som uppmuntrar till att tala.
Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37