Kolumn

Management by Perkele

18.03.2017 kl. 07:46

Det finns ett uttryck om finländskt ledarskap som ibland sägs halvt på skämt, halvt på allvar. Uttrycket är: Management by perkele. Medan stereotypen kring det svenska ledarskapet är att man diskuterar långsamt och söker konsensus, är stereotypen kring det finska att någon snabbt bestämmer och övriga följer.

Det här är naturligtvis en grov generalisering, men det finns en gnutta sanning i det. Finland är ett mer toppstyrt samhälle än Sverige och det märks tydligt i bl.a. arbetsmarknadens struktur. Medan man i Sverige gör upp mellan arbetsgivare och arbetstagare på lokalt plan, är det i Finland allmänt taget stora övergripande avtal, framförhandlade i praktiken av några få personer, som gäller. Det här är enligt mig en av förklaringarna till varför Finland ekonomiskt klarat sig sämre än Sverige de senaste åren.

Lokala avtal skapar mer flexibilitet och utrymme för lokala särlösningar inom den egna produktionsnischen eller på den egna orten. Globaliseringen och den ekonomiska nedgången har nämligen skapat behov av snabbare beslutsfattande och mer lokala lösningar, eftersom globaliseringen och nedgången inte drabbar alla orter och branscher lika.

Stötestenen för att kunna gå inför mer lokala lösningar har varit brist på förtroende mellan arbetsmarknadsparterna. Medan Finlands näringsliv, EK, redan en tid önskat mer lokala avtal har fackföreningarna varit mer försiktigt inställda. Att bygga förtroende och tillit mellan parterna är därför av fundamental betydelse, för hela landet.

Av den anledningen blev jag enormt överraskad när EK:s styrelseordförande Veli-Matti Mattila, tillika telekombolaget Elisas VD, i en intervju i lördagens Helsingin Sanomat konstaterade att lönenivåerna i Finland borde ner med 10-15 % för att Finland ska bli konkurrenskraftigt! På en följdfråga om hans egen lön, enligt media 1,5 miljoner euro per år, konstaterade han att den frågan är Elisas styrelses ensak. Det Mattila mellan raderna uppfattades säga var alltså att alla arbetstagare är överbetalda, men inte han själv, trots att hans lön är 70 gånger högre än en genomsnittlig arbetares.

Om man har en sådan obefintlig verklighetsförankring runt EK:s styrelsebord är det inte konstigt att industrin i Finland är i kris. För med en sådan arrogant och girig inställning hittar man ingen part som vill hitta konstruktiva lösningar med en. Det är i sin tur skadligt för hela landets ekonomi. De flesta partiledare, inklusive statsministern och finansministern, kritiserade därför helt riktigt Mattilas utspel då det undergräver förtroendet på arbetsmarknaden.

En Management by perkele-kultur kommer aldrig kunna skapa nödvändigt förtroende på arbetsmarknaden. I stället behöver vi ett inkluderande ledarskap med större hjärtan, ödmjukhet och bättre verklighetsförankring. Ett sådant ledarskap skapar respekt och förtroende som behövs för lokala avtal och ett samhällskontrakt som tar Finland ut ur krisen.

Att vi på Åland klarat oss bättre ekonomiskt än landet som helhet är dels genom företagande och flit, men också genom det oskrivna samhällskontrakt som generellt finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ett sådant samhällskontrakt uppstår då man äter lunch runt samma bord, sitter på samma färjor på helgen, skjutsar barn till samma fotbollsträningar och handlar middagsmaten i samma butiker – oavsett om man är ägare, chef eller vanlig anställd. Att behöva kunna se varandra i ögonen, oavsett arbete, ger förståelse för varandras verkligheter, skapar gemenskap och ett starkare samhälle. Finlands näringslivs styrelse borde röra sig oftare ute i den verkligheten.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15