Interpellation om nedskärningarna i yrkesutbildningen

15.03.2017 kl. 15:00
Gruppanförande 15.3 2017, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman, Arvoisa puhemies,

Finland fördummas, om du inte röstar. Så lyder utbildningsfacket OAJ:s devis inför kommunalvalet. Och OAJ har belägg för sitt påstående. Utbildningen är central i kommunalvalet. Om vårdreformen blir verklighet kommer över hälften av kommunens serviceuppdrag handla om utbildning, småbarnspedagogik och bildningstjänster.

Yrkesutbildningen på andra stadiet befinner sig nu i en mycket stor omvälvning. Interpellationen ska ses som ett sätt att påverka i sista minuten nu då regeringen håller på att slutföra sitt reformförslag. Svenska riksdagsgruppen vill försäkra sig om att lagpaket går i rätt riktning.

Den linje regeringen har valt är oansvarig. Det är oansvarigt att man valt att först ta bort pengarna och först sedan se på vad man kan göra åt innehållet med de resurser som blir kvar. Här gjordes ett kardinalfel – man borde först ha spikat innehållet och riktlinjerna.
Visst, även den förra regeringen ansåg att en reform var nödvändig, vilket även hade betytt nedskurna resurser. Men här finns en stor skillnad. Åtminstone Svenska riksdagsgruppen tog det utbildningslöfte, som alla partier gav inför riksdagsvalet, på största allvar. Alla var rörande eniga om att nedskärningspolitiken när det gäller utbildningen har nått vägs ände. Men vad gör regeringen? Skär med hård hand ytterligare i utbildningsresurserna, som om inget löfte skulle ha getts.

Nu ställer jag frågan: hur planerar regeringen att i praktiken garantera att yrkesutbildning är regionalt tillgänglig?
I yrkesläroanstalternas vardag syns nedskärningarna i form av inskränkt utbud på utbildning, minskad närundervisning och tyvärr kraftiga personalminskningar.
Vi är på riktigt oroliga för hur närundervisningen ska tryggas. Och vi hoppas verkligen har beaktat de många utlåtanden som kommit på lagutkastet.

Regeringen vill på ett nytt sätt få med arbetslivet i yrkesutbildningen. Praktisk erfarenhet från arbetslivet ska erkännas som kunskap och kunna räknas till godo när man bygger upp sin yrkesexamen. Det är ok, men här vill jag framhålla att balansen blir en utmaning. Det får ju inte bli så att man i närundervisningen inte lär ut grunderna i bokföring, bara för att en del av studerandena redan har fått den kunskapen i arbetslivet.
Vi måste medge att det handlar om en stor fråga som måste tacklas rätt - det att yrkesutbildningen blir ett samspel där arbetslivet i högre grad är med.
Alla måste hållas med i utvecklingen och vi bör se till att olika specialgrupper inte halkar efter.


I interpellationen vill vi fästa regeringens uppmärksamhet särskilt vid unga män som slås ut. Även om min uppfattning är att utslagningen vanligen sker redan tidigare i livet, så får inte omvälvningen inom yrkesutbildningen leda till att detta fenomen bara stärks.

Värderade talman,

Det är regeringens ansvar att garantera en tillräcklig regional tillgänglighet. Vår riksdagsgrupp efterlyser även förståelse för de svenska läroinrättningarna och utbildningsprogrammen som ofta är små och därmed sårbara. Om vi vill utveckla ett tvåspråkigt Finland, ska vi inte putsa bort utbildningsprogram som är de enda som utbildar till ett visst yrke på svenska.

Det är lätt att dela oron från fältet om att reformen urholkar förutsägbarheten, som är viktig för dem som planerar yrkesutbildningen. Regeringen har skäl att ännu en gång fundera på om 50 procent är för lågt när det gäller basfinansieringen. Att den andra 50-procenten av finansieringen är en rörlig del som grundar sig på prestation och resultat kan göra kontinuitet högst osäker.

Svenska riksdagsgruppen hoppas att ansvariga ministerns löfte om tillräckligt stor flexibilitet blir av när lagförslaget tar form. Det kan rädda mycket.
För att travestera lärarfacket OAJ:s devis: Finland fördummas, om regeringen misslyckas i yrkesutbildningsreformen. Det har vi inte råd med.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00