Pappersmonster

13.03.2017 kl. 14:01
Om någon undrar hur ett pappersmonster ser ut kan gå in på riksdagens hemsida. Där finns nu propositionen om vård- och landskapsreformen, en koloss på larvfötter som å ena sidan är svår att styra, å andra sidan svår att stoppa.

Det mesta är stort med den här reformen. 110 personer har jobbat i organisationen som haft i uppgift att ta fram förslaget på 1003 sidor. 40 miljoner euro lär ska ha varit budgeterat bara för det arbetet.

 

Propositionen innehåller ändringar och stiftandet av 34 olika lagar. Den 34:e lagen av dessa är förslaget om att ändra avräkningsgrunden för klumpsumman som naturligt fått mest uppmärksamhet i åländska media. Men, de andra 33 lagförslagen är inte heller på något vis oproblematiska, även om de inte lika mycket berör Åland. Därför kommer vård- och landskapsreformen att dominera riksdagens arbete under våren, också för dem som inte sitter i de berörda utskotten.

 

Efter en hel del diskussion är det social- och hälsovårdsutskottet som blir huvudutskott för riksdagens betänkande. Förvaltningsutskottet får nöja sig med att göra utlåtande. Detsamma gäller finansutskottet, arbetslivs- och jämställdhetsutskottet samt, så klart, grundlagsutskottet – utskottet där förra försöket till reform föll.

 

För mig är hela det här reformförslaget rätt förbluffande eftersom det så tydligt är så överoptimistiskt. Alla tiders största reform ska träda i kraft redan 1.1.2019, om 18 månader, men ingen verkar på riktigt veta hur det ska se ut i verkligheten. Kommunerna i Finland blir av med social- och hälsovården till nygrundade landskap som ska få direktvalda fullmäktigen. Men skillnaderna mellan landskapen är enorma. Mellersta Österbotten och Kajanaland får landskapsfullmäktige som representerar 70 000 invånare vardera, Nyland ett enda som representerar 1,6 miljoner. Trots det stöps alla landskap i princip samma form. Reformen betyder också att över 200 000 anställda över en natt byter arbetsgivare och flyttas in i en ny organisationsstruktur. Sug på den karamellen.

 

Riskfaktorn och utmaningen med tidtabellen är alltså enorm. Ändå ska reformen ge en bättre sjukvård. Den ska innebära valfrihet, ökad jämlikhet och tillgänglighet. Som grädde på moset ska den på sikt ge en inbesparing på tre miljarder euro på årsbasis. Raseborgs stadsdirektör Tom Simola slår huvudet på spiken då han i ett debattinlägg konstaterar: ”Vad avses med valfrihet, vad ska den gälla? Frågan är väl egentligen helt öppen, men många tror att den betyder att man kan välja att gå dit man vill och att någon annan betalar. Om detta skulle vara fallet, hade man sannolikt hittat på detta för länge sedan. Det ska finnas en betalare också framöver, vem är det, om det ska kosta 3 miljarder mindre?”

 

Valfriheten är Samlingspartiets villkor för att vara med och genomföra reformen. Men den delen av reformen är inte ens i riksdagen ännu och kommer kanske tidigast i sommar. Den helheten är också långt ifrån problemfri och borde inte hastas igenom, vilket också gäller reformen i övrigt. Man borde dessutom behandla förslagen samtidigt eftersom de så starkt hör ihop.

 

Att reformen trots allt tuffar vidare handlar mycket om den politiska prestigen. Regeringen höll redan på att falla en gång på grund av den. Den har också indirekt kostat en partiledare, Alexander Stubb. Ingen förutom Centern vill ha landskapsreformen, ingen förutom Samlingspartiet vill ha den föreslagna valfrihetsmodellen. 80 % av befolkningens representanter i riksdagen vill alltså inte ha de här två delarna, om de skulle behandlas separat. Nu packas de dock tillsammans genom att de två regeringspartierna håller varandra som gisslan och använder sannfinländarna, mest glada över att överhuvudtaget få vara med, som stödhjul. Tidernas största reform borde beredas parlamentariskt om den ska få ett bra utfall. Det görs den inte nu. Vissa skulle därför säga att det här reformförslaget är då politiken är som sämst.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15