Respekt och förtroende

04.03.2017 kl. 07:51
Respekt och förtroende

Det är rätt sällan jag tar till kraftiga ord eftersom man inte ska missbruka sådana. Dessutom får de bättre effekt om man använder dem sparsamt. Efter att ha skummat den över 1000 sidor långa propositionen om vård- och landskapsreformen och kommit till sidan 656 kom jag dock till ett tillfälle då många kraftiga ord behövde användas. I propositionen stod, helt utan förvarning, att klumpsumman skulle sänkas till 0,34 % för att inte Åland ska bli överkompenserat genom det tilltänkta Ålandsavdraget. Värt att poängtera är att en ändring av klumpsumman kräver lagtingets bifall och att ingen talat om nivåerna med Åland!

 

Själva Ålandsavdraget är en fungerande lösning för att neutralisera vård- och landskapsreformens effekter, i ett svårt läge. Det möjliggör att andra avdrag, som bara finns på Åland, också kan bli kvar. Det är dock viktigt att minnas att Ålandsavdraget aldrig handlat om självstyrelseutveckling, det är Ålandskommitténs ansvar. Ålandsavdraget handlar enbart om att neutralisera vård- och landskapsreformen.

 

Att klumpsumman behöver justeras om man inför Ålandsavdraget har varit klart. Om man bortser helt från skattegottgörelsen skulle Ålandsavdraget i kombination med dagens klumpsumma innebära att Åland skulle få nästan 60 miljoner euro per år mer i handen. Det skulle vara helt fantastiskt, men är tyvärr inte realistiskt, vilket gör att avräkningsgrunden behöver justeras.

 

Jag har dock konstaterat att det uppkomna läget skulle ge en utmärkt möjlighet att samtidigt höja klumpsumman i praktiken, även om det inte skulle handla om 60 miljoner euro. Men för att något överhuvudtaget ska kunna ändra behövs diskussioner med självstyrelsens organ. Här har det nu brustit.

 

I torsdags efter riksdagens frågetimme stod vi med statsminister Juha Sipilä, finansminister Petteri Orpo och Ålandsminister Anne Berner och undrade hur det kunde ha gått så här. Det är aldrig roligt att politiskt stå med byxorna nere, men det gjorde vi. Ministrarna var lika ovetande som jag.

 

Igår morse kl. 8 hade jag ett snabbinkallat möte på finansministeriet med statssekreterare Martti Hetemäki och andra tjänstemän. Det var konstruktivt och bra, som det brukar vara med Hetemäki. Vi var överens om att det här har gått galet (och för snabbt) och att omedelbara åtgärder behövs för att hantera läget samt att återskapa respekt och förtroende.

 

Generellt behöver kommunikationen bli bättre. En grundlig genomgång gällande förslaget om Ålandsavdraget och klumpsumman behöver också göras. Landskapsregeringens tjänstemän måste grundligt få räkna igenom alla siffror och lyfta upp eventuella frågor och svårigheter, för att lösas. Därefter behöver självstyrelsens politiker diskutera och fatta gemensamma beslut med rikets politiker om den lösning man vill gå inför.

 

Vid sidan av klumpsumman och tekniska detaljer finns det, enligt mig, två stora öppna frågor gällande Ålandsavdraget. Det ena är skattegottgörelsens framtid. Det andra är att Ålandsavdraget behöver få ett liknande skydd som klumpsumman. På så vis skulle inte finansministeriet ensidigt till regering och riksdag kunna föreslå ändringar som skulle göra att Åland förlorar pengar.

 

Relationerna mellan riket och Åland är idag på den lägsta nivån på väldigt länge, eftersom torsdagens proposition var respektlös mot självstyrelsen. Vi behöver därför återbygga förtroendet, vilket vi också var överens om med Martti Hetemäki. I det hänseendet har jag all respekt för Hetemäki och jag vet att han kommer göra allt för att leverera sin del. Jag ska leverera min. Som ett steg i detta ser jag fram emot att Hetemäki snart besöker Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15