Regeringen bygger luftslott

02.03.2017 kl. 15:10
Det ursprungliga syftet med vårdreformen var mer jämlik vård åt alla finländare, bättre samarbete mellan socialvård, bashälsovård och specialsjukvård samt lägre kostnader för vården. Enligt SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson verkar det som om inga av dessa målsättningar kommer att uppnås.

- Vården kommer inte att bli mer jämlik, utan snarare riskerar ojämlikheten öka mellan patienter som använder arbetsplatshälsovård och patienter som använder sig av landskapens vårdbolag. Valfrihetsmodellen kommer att göra det så gott som omöjligt att samarbeta mellan vårdformerna, vilket bland annat innebär sämre service för mindre bemedlade finländare. Och vad gäller kostnadsminskningen beräknas bara kostnaderna för olika ICT-investeringar överskrida de 3 miljarder regeringen påstått sig spara med reformen, säger Henriksson.

 

Henriksson undrar vad som blir bättre av att landskapen, som de facto ser ut att få ett väldigt begränsat självstyre, övertar ansvaret för hela social- o hälsovården

 

- Vad innebär det för människorna i kommunerna att så väsentliga delar av kommunernas uppgifter överförs till landskapen? Jo, det demokratiska inflytandet krymper och blir för vissa kommuners och därmed medborgares del i praktiken obefintligt. Med denna reform tar man ett stort steg bort från medborgarsamhället samtidigt som inga garantier för bättre service finns. Fortsättningsvis vore det enda kloka att ta time out med hela paketet tills alla bitar, också valfriheten och hur den ska se ut är klara.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00