Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik

01.03.2017 kl. 15:00
Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen 1.3 2017

Värderade talman,

Tänk globalt, handla lokalt. Den här något slitna frasen säger egentligen ganska bra vad sund livsmedelspolitik handlar om. Nämligen att vi befinner oss mitt i en global utveckling, som vi bäst kan hantera genom hållbara lokal åtgärder.

Det är inte svårt att omfatta den allmänna analysen i redogörelsen. Där konstateras att de centrala utmaningarna i livsmedelssystemet handlar om att trygga lönsamhet och produktivitet i primärproduktionen, göra den mer mångsidig, förbättra miljöhållbarheten, utveckla den cirkulära ekonomin och öka konkurrenskraften inom livsmedelsindustrin. Dessutom ska distributionskanalerna bli mer täckande och ett viktigt samhällsekonomiskt mål är att genom att främja hälsosam kost, förbättra livsmedelssäkerheten och förebygga livsstilssjukdomar.

 

Men, utmaningen är att få dessa fraser och många goda föresatser som finns i statsrådets redogörelse att betyda något i praktiken.

Vad förväntar sig den vanliga jordbrukaren och matproducenten av detta statsrådets papper? Det finns risk att han blir besviken då han hittar ordet jordbrukare bara tre gånger i dokumentet. Här hade man hoppats på mera konkreti.

Den absolut största utmaningen är primärproduktionens lönsamhet. Vi måste få till stånd en livsmedelspolitik som förbättrar lönsamheten. Utan grundläggande lönsamhet är det onödigt att betona vikten av forskningsinvesteringar som tar fram nya produkter och skapar mer framgångsrika livsmedelskedjor.

 

Värderade talman,

Svenska riksdagsgruppen vill särskilt betona två saker. För det första satsningarna på forskning. För det andra att man klart sätter tyngdpunkt på närproducerad mat.

När det gäller forskning är det viktigt att regeringen inte bara betonar saken i sina strategipapper, utan att det faktiskt syns när man fattar besluten om budgetekonomin.

När det gäller närproducerad mat kan man tala om en tydlig efterfrågan. Folk uppskattar korta avstånd mellan producent och konsument. Därför bör vi utveckla olika typer av regionala och lokala distributionskanaler. Allt fler medvetna konsumenter går med i Reko-ringar, vilket är bara ett exempel på att man uppskattar närmaten.

För att förbättra lönsamheten för de inhemska baslivsmedlen bör det finnas en tydlig ursprungsmärkning. Vi ska kräva obligatorisk ursprungsmärkning som på ett enkelt och klart sätt får fram var varan är producerad, hur den är tillverkad och med vilka råvaror. Även restaurangmat borde ursprungsmärkas.

Det bör absolut vara så att konsumenterna har tillräckligt kunskap när hon eller han väljer sina butiksvaror. Det här är konsumentens och den finländska jordbrukarens gemensamma intresse.

En bättre lönsamhet för inhemsk och lokal matproduktion genom bättre upphandlingsprocesser. Den reviderade upphandlingslagen ger nya möjligheter. Finland kan konkurrera med produkter som kommer från olika delar av EU:s gemensamma marknad, men den givna förutsättningen måste vara att vi ställer samma krav på importerade produkter som vi ställer på de inhemska varorna.

Vi understöder gärna tanken att i högre grad låta mat- och näringsperspektivet ingå i olika ämnen i småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiet.

Matens och den hälsosamma kostens betydelse för invånarnas hälsa tål även betonas när vi diskuterar livsmedelspolitiken.

Här vill jag också lyfta fram fiskets betydelse. Fisken är en viktig råvara på det finländska matbordet. Ändå görs ingenting för att stärka fiskerinäringen. Här kan man med fog kritisera regeringen för bristande handlingskraft.

Fiskarnas antal minskar. Samtidigt hotar regeringen dra in försäkringen för fiskeredskap och båtar, där staten har gett ett visst stöd. Hur tänker man riktigt?

Värderade talman,

Det finns mycket man ännu kunde säga om statsrådets livsmedelspolitiska redogörelse. Många tankar är bra, men det brister i konkretin.

Vi bör höja förädlingsgraden på våra livsmedel och vi måste bli bättre på marknadsföring också med tanke på export.

Vårt samhälle skulle må bättre om vi alla vet mer om matens ursprung. Samhället, konsumenten, producenten, livsmedelsindustrin skulle vinna på att vi har en livsmedelspolitik som skapar förutsättningar för en lönsam primärproduktion, högklassiga livsmedel och medvetna konsumenter.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00