Social- och hälsovårdreformens besparingar har blivit kostnader

22.02.2017 kl. 16:43
Enligt en utredning av finansministeriet erbjuder digitaliseringen en besparingspotential på 700 miljoner euro för kommunerna.

SFP:s riksdagsledamot och medlem av social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi varnar för att även dessa besparingar hotas av de enorma kostnader som landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen medför.

 

- Även om det finns pengar och resurser är det helt otänkbart att tidtabellen för digitaliseringsprojekten håller. Nu måste vi trycka på bromsen för att möjliggöra en vettig och genomtänkt reform, säger Rehn-Kivi.

 

Enligt landskapens förändringsledare krävs det 30 miljoner euro för landskapsreformen detta år, varav enbart 9 miljoner finns budgeterat. 

Nästa år kräver reformen 80-100 miljoner euro, plus 150-200 miljoner euro för ICT-system. Utöver detta är kostnaderna för nödvändiga engångsändringar av ICT systemen 500-900 miljoner euro. Uppdatering av de nuvarande informationssystemen kostar 1-2 miljarder euro under åren 2017-2026, enligt beräkningarna.

-Regeringen påstår att social- och hälsovårdsreformen begränsar kostnadsökningen med 3 miljarder euro till år 2029. Varifrån kommer besparingarna? Enligt nuvarande uträkningar kommer kostnaderna snarare att öka, säger Rehn-Kivi.

 

-När kostnaderna stiger på grund av nya ICT-system, landskapsförvaltningen och nyorganiseringarna samtidigt som skatterna inte kan höjas är det oundvikligt att patientavgifterna stiger och serviceutbudet försämras. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00