Båtskatten som sjönk

19.02.2017 kl. 08:10


Under den senaste veckan har vi fått gläda oss åt regeringens beslut att avstå från den planerade båt- och motorcykelskatten

Det är självklart att en sådan här typ av vansinnig skatt inte överhuvudtaget borde ha föreslagits, vilket vi även från Svenska riksdagsgruppens sida poängterade senaste höst i samband med presentationen av vår alternativa budget. Vi får alltså vara glada över att nu även regeringens egna beräkningar visat att skatterna skulle ge dåligt med intäkter samt förorsaka störningar och arbetslöshet i båt- och motorcykelbranschen.

Människor i båtbranschen och båtfolk överlag var helt klart lättade och på gott humör när jag hade möjlighet att träffa en del under mässan i Helsingfors i onsdags. Det är bra att komma ihåg att Finnboats medlemskårs – det vill säga båttillverkarnas, varvens och branschhandelns - totalomsättning ifjol uppgick till över 500 miljoner euro och branschen sysselsatte totalt ca 3500 personer. Exporten till vårt västra grannland steg år 2016 till omkring 60 miljoner euro och därmed avancerade Sverige - liksom inom många andra branscher - till Finlands ledande exportmarknad. Nordens centrala roll för finländskt näringsliv är något vi alla måste komma ihåg att såväl påminna om som ständigt upprepa även i samband med debatter där vissa krafter vill försvaga det svenska språkets ställning i Finland.

Under år 2016 exporterades totalt 7716 båtar - vilket innebär en ökning på 13 % - till 36 olika länder. Nämnas kan även att hela båtbranschens euromässiga försäljning av produkter och tjänster inom Finland steg med 2 % och totalomsättningen med 3 %. Det är klart att den diskussion som från sommaren 2016 förts i båtaffärerna färgats och påverkats negativt av den förutspådda båt- och motorfordonsskatten - som nu alltså tack och lov inte blev av. Även om skatten inte blev av hann den påverka konsumenternas beteende negativt och minska den spirande inhemska tillväxten.

Vi bör kunna kräva att regeringen vid planerandet av olika reformer åtminstone för en stund skulle stanna upp och analysera och spegla de ifrågavarande åtgärderna i förhållande till det med tanke på finansieringen av välfärdstjänsterna allra viktigaste, det vill säga exportindustrins verksamhetsförutsättningar. Allt för ofta ser vi gammaldags sektorsvis politisk kohandel - istället för att genuint analysera beslutens verkliga dynamiska effekter. Låt oss österbottningar visa vägen för såväl strategiskt utvecklingsarbete som väl underbyggt politiskt beslutsfattande. Till detta hör även en ny insikt och verklig aktivitet för stärkande av primärnäringarna och lokalekonomin. Att konsumera inhemsk mat borde vara självklart. Sist men inte minst hoppas jag att så många som möjligt engagerar sig i kommunalvalet.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00