Framtidens kommun

10.02.2017 kl. 10:25



Kommunerna i Finland står inför en omvälvande förändring. Social- och hälsovården flyttas från kommunerna till landskapen från och med 2019.

Det betyder att ungefär hälften av kommunernas lagstadgade uppgifter, likaså nästan hälften av det totala antalet anställda i kommunerna, och ca hälften av kommunens budget flyttas över till landskapen.

Kommunen är den del av den offentliga förvaltningen som är närmast oss invånare. Den är den miljö där invånarna lever, bor och är verksamma. Därför har kommunen de bästa förutsättningarna att skapa samhörighet,  erbjuda service och en trivsam boendemiljö. Framtidens kommun ska inte enbart producera tjänster, utan också främja den lokala livskraften och välfärden. Kommunens invånare ska ges möjlighet att själva vara med och skapa sin framtid. Vi behöver ta i bruk nya sätt, vid sidan av kommunalvalet, för kommuninvånarna att vara med och påverka beslutsfattandet i kommunerna.

I och med landskaps- och vårdreformen ändrar kommunens roll. Trots att ansvaret för social- och hälsovården flyttar över till landskapen finns det fortfarande många viktiga uppgifter kvar i kommunen, så som exempelvis dagvård och utbildning, boende och miljö, kultur och fritid, turism och utveckling, samt näringslivsfrågor. Kommunerna står inför en unik möjlighet att utveckla sin verksamhet. Som självstyrande enheter kommer kommunerna att vara centrala aktörer i det finländska samhället också i framtiden.

Skolan och småbarnspedagogiken kommer att vara den största sektorn och en av de absolut viktigaste uppgifterna för framtidens kommun. Det blir ändå nödvändigt för kommunerna att klargöra vad kommunen ska och vill göra, samt vilka åtgärder den vidtar för att främja välfärden. Min åsikt är att näringslivsfrågor och allmän utveckling av samhället så som planering, byggandet av infrastruktur, satsning på turism etc. kommer att få större utrymme och tyngd.

Kommunen kan inom sitt område på flera olika sätt främja näringsverksamheten och sysselsättningen. Till denna helhet hör bland annat markplanering, bostadspolitik, organisering av kollektivtrafiken, upphandling och att allmänt skapa förutsättningar för näringslivsverksamhet. I samtliga uppgifter finns det ett stort antal  andra aktörer som kommunen kan och bör samarbeta med.

De här frågorna har en parlamentarisk arbetsgrupp under ledning av minister Vehviläinen funderat på under det senaste året. Jag har haft förmånen att vara med som representant för Svenska riksdagsgruppen. Arbetsgruppen gav en mellanrapport den 7.2, men arbetet fortsätter.

Hur framtidens kommun ska se ut besluts dels i riksdagen, men i ännu större utsträckning av kommunen själv. Den 9.4.2017 hålls kommunalval. Där kan alla röstberättigade vara med och påverka sin närmiljö genom att själv ställa upp som kandidat eller genom att rösta. Framtidens kommun ska byggas och formas av de som väljs in i fullmäktigeförsamlingarna i våra kommuner. Därför är valet extra viktigt.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37