Framtidens kommun

10.02.2017 kl. 10:25



Kommunerna i Finland står inför en omvälvande förändring. Social- och hälsovården flyttas från kommunerna till landskapen från och med 2019.

Det betyder att ungefär hälften av kommunernas lagstadgade uppgifter, likaså nästan hälften av det totala antalet anställda i kommunerna, och ca hälften av kommunens budget flyttas över till landskapen.

Kommunen är den del av den offentliga förvaltningen som är närmast oss invånare. Den är den miljö där invånarna lever, bor och är verksamma. Därför har kommunen de bästa förutsättningarna att skapa samhörighet,  erbjuda service och en trivsam boendemiljö. Framtidens kommun ska inte enbart producera tjänster, utan också främja den lokala livskraften och välfärden. Kommunens invånare ska ges möjlighet att själva vara med och skapa sin framtid. Vi behöver ta i bruk nya sätt, vid sidan av kommunalvalet, för kommuninvånarna att vara med och påverka beslutsfattandet i kommunerna.

I och med landskaps- och vårdreformen ändrar kommunens roll. Trots att ansvaret för social- och hälsovården flyttar över till landskapen finns det fortfarande många viktiga uppgifter kvar i kommunen, så som exempelvis dagvård och utbildning, boende och miljö, kultur och fritid, turism och utveckling, samt näringslivsfrågor. Kommunerna står inför en unik möjlighet att utveckla sin verksamhet. Som självstyrande enheter kommer kommunerna att vara centrala aktörer i det finländska samhället också i framtiden.

Skolan och småbarnspedagogiken kommer att vara den största sektorn och en av de absolut viktigaste uppgifterna för framtidens kommun. Det blir ändå nödvändigt för kommunerna att klargöra vad kommunen ska och vill göra, samt vilka åtgärder den vidtar för att främja välfärden. Min åsikt är att näringslivsfrågor och allmän utveckling av samhället så som planering, byggandet av infrastruktur, satsning på turism etc. kommer att få större utrymme och tyngd.

Kommunen kan inom sitt område på flera olika sätt främja näringsverksamheten och sysselsättningen. Till denna helhet hör bland annat markplanering, bostadspolitik, organisering av kollektivtrafiken, upphandling och att allmänt skapa förutsättningar för näringslivsverksamhet. I samtliga uppgifter finns det ett stort antal  andra aktörer som kommunen kan och bör samarbeta med.

De här frågorna har en parlamentarisk arbetsgrupp under ledning av minister Vehviläinen funderat på under det senaste året. Jag har haft förmånen att vara med som representant för Svenska riksdagsgruppen. Arbetsgruppen gav en mellanrapport den 7.2, men arbetet fortsätter.

Hur framtidens kommun ska se ut besluts dels i riksdagen, men i ännu större utsträckning av kommunen själv. Den 9.4.2017 hålls kommunalval. Där kan alla röstberättigade vara med och påverka sin närmiljö genom att själv ställa upp som kandidat eller genom att rösta. Framtidens kommun ska byggas och formas av de som väljs in i fullmäktigeförsamlingarna i våra kommuner. Därför är valet extra viktigt.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35