Varför diskriminerade regeringen och sannfinländarna Astrid Thors?

04.02.2017 kl. 16:00
Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin kräver att regeringen och speciellt justitieminister Jari Lindström (sannf) förklarar i klartext varför Astrid Thors inte valdes till jämställdhetsombudsman.

 

Förbigåendet av Thors har väckt förundran. Promenorian i statsrådet som låg till grund för utnämningen är rena sagoberättelsen. Frågan nu är om Thors åsidosattes på grund av sin politiska hemvist, sitt modersmål eller sitt kön.

 

- Thors har varit europaparlamentariker i åtta år, riksdagsledamot i nio år och minister i fyra år varefter hon verkade som OSSE:s minoritetsombud i tre år. Därtill har Thors  en bred bakgund inom den offentliga förvaltningen. Det är obegripligt att denna karriär inte hade någon betydelse då regeringen utsåg jämställdhetsombudsman, säger Wallin, som fungerande som jämställdhetsminister åren 2007-11.

 

- Det är ingen hemlighet att Thors humana, medmänskliga profil som migrationsminister irriterade sannfinländarna. Hennes orädda agerande till förmån för minoritetsfolken som OSSE:s minoritetsombud irriterade i sin tur Ryssland. Är det så att sannfinländarna och Ryssland nu har identifierat och straffat en gemensam fiende, frågar Wallin.

 

Wallin kräver att justitieminister Jari Lindström förklarar diskrimineringen av Thors under nästa vecka.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00

Gruppanförande om statsbudgeten för år 2006

20.09.2005 kl. 00:00