Dagstidningen är nödvändig för folkbildningen och demokratin

08.02.2017 kl. 16:29
Den nya postlagen riskerar sätta finländarna i ojämlik situation. Om en del till exempel får sin morgontidning och andra inte får den, försämras informationsgången till medborgarna.

Svenska riksdagsgruppens andra vice ordförande, riksdagsledamot Mats Löfström vill därför att den nya postlagen definierar dagstidningarna som samhällsomfattande tjänster.
– Vi anser att dagstidningen är nödvändig för folkbildningen och demokratin.
Samhällsdialogen blir allt svårare att genomföra om människor inte får tillgång till dagstidningens mångsidiga allmänbildande rapportering och granskande analys av politiken, säger Löfström.

I dagens läge är det bara brev och mindre paket som hör till postens samhällsomfattande tjänster. Många andra europeiska länder inkluderar redan idag dagstidningarna som samhällsomfattande tjänster
– Där det är ändamålsenligt bör man även överväga att slå samman morgonutdelning av brev och tidningar, vilket skulle göra utdelningen mer samhällsekonomiskt lönsam och vara bättre för miljön. Dagstidningsutdelningen får inte enbart hanteras som en kostnadsfråga. Den är också en viktig demokratifråga, säger Löfström.

Riksdagen debatterade postlagen på onsdag kväll. Löfström är svenska riksdagens medlem i riksdagens kommunikationsutskott som kommer behandla förslaget till postlag.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00