Statsministerns upplysning om regeringens politik för 2017

08.02.2017 kl. 14:44
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen, onsdag 8.2 2017

Värderade talman,

Det är enormt viktigt år som vi har framför oss. Jag hoppas därför att riksdagen ska genomsyras av konstruktiv dialog och respekt, vilket både republikens president och riksdagens talman efterlyste då riksmötet öppnades förra veckan.

Vi borde nu fokusera på hur vi tillsammans vill bygga Finland vidare. I år då vi firar 100 år av självständighet kan man inte tillräckligt poängtera regeringens och riksdagens, ledande politikers samt enskilda ledamöters roll då det gäller att skapa framtidstro och hopp.

 

Vi ska kunna fortsätta bygga ett samhälle där man litar på varandra. Det har varit ett av Finlands trumfkort.

Vi måste också kunna lita på regeringens beredningar, att man beaktar fakta. Om inte faktaunderlaget är i skick är det svårt – för att inte säga omöjligt – att enas om kloka och rättvisa beslut.

I Finland ska vi klart och tydligt säga nej till ett postfakta-samhälle.

De politiska kontinentalplattorna är utsatta för press från populism och nationalism runt om i världen. Det gör att vi måste våga stå upp för mänskliga rättigheter och rättsstaten. Inget kan tas för givet, inte heller demokratin. Därför behövs nu tydligt värdeledarskap, också i vårt eget land. 

 

Inkrökthet ger ingen bättre framtid. I ett läge där EU står vid ett avgörande vägskäl, vill SFP och Svenska riksdagsgruppen se en klar EU-vision från regeringens sida. Vad vill Finland med EU? Vad svarar regeringen på den frågan?


Finland är i år ordförandeland i Nordiska rådet. Vi borde bli bättre att använda de existerande nätverken i Norden och ytterligare fördjupa det Nordiska samarbetet. Det skulle också ge oss än mer tyngd i bygget av framtidens EU.

 

Värderade talman,

När vi tittar på det startade politiska året är social- och hälsovårdsreformen den i särklass största frågan. Det ska sägas tydligt: reformen ändrar radikalt vårt nuvarande kommunbaserade system.

Som politiker är vi skyldiga, oavsett om vi sitter i regeringen eller inte, att syna denna reform extra noga i sömmarna, även grundlagsmässigt. Tidspress eller brådska får inte vara ett argument, som berättigar ett slarvigt slutresultat.

 

Vårdreformen är en reform som ska utgå från patientens perspektiv, från mänskan. Ibland undrar jag om regeringen glömt reformens utgångspunkt och syfte – nämligen att få till stånd en bashälsovård som bättre och effektivare beaktar vårdbehovet i hela landet och gör vården mer jämlik.

Större enheter och rationaliseringar leder lätt till att språket hamnar i kläm. Därför borde regeringen inte missa chansen att ta emot de goda passningar som ges för att skapa fungerande tvåspråkiga lösningar. Slå inte sönder vårdstrukturer som fungerar. Vård på eget språk, är en central del av patientsäkerheten!

 

Värderade talman,
 

Det är hög tid för regeringen att sätta alla kort på bordet gällande vårdreformen nu, inte bitvis. Kommunerna och vi alla måste få veta vad som kommer inom ramen för valfriheten. Kan vi, värderade regering få ett svar! I början av reformen talades mycket om ”totalintegration” av social- och hälsovården. I dag talas väldigt litet om socialvården och äldreomsorgen. Varför? Vad tänker man göra med den för många så viktiga socialvården? Sfp o svenska riksdagsgruppen anser att det är klokast att lämna socialvården och äldreomsorgen kvar hos kommunerna som har lokalkännedomen. Reformen är tillräckligt mastig, även utan äldreomsorgen.

 

Värderade talman,

Det finns positiva tecken som tyder på en bättre ekonomisk utveckling.

Ändå är sysselsättningsgraden på tok för låg. Oroväckande är att det finns växande branscher som har rekryteringsproblem, samtidigt som arbetslösheten är hög. Vi måste satsa på utbildningen, och vi måste bli bättre att utbilda utgående från arbetsmarknadens behov.

En bra signal nu för att förbättra samhällsklimatet skulle vara att reformera familjeledigheterna. Vår grupp och de flesta andra oppositionspartierna är med på noterna – vad är det regeringen väntar på?

Arbetslivet måste även annars reformeras, för att få flera i jobb, inte minst de unga. Vi stöder här regeringens strävan att skapa fler arbetsplatser och är fortfarande beredda att sitta ned tillsammans.

Vi ska värna om vår nordiska välfärd. Ingen ska lämnas i sticket. Samtidigt måste vi minnas att bestående välfärd uppnås endast via ekonomi och företagsamhet, inte genom att fortsätta ta mera lån.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00