Statsministerns upplysning om regeringens politik för 2017

08.02.2017 kl. 14:44
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen, onsdag 8.2 2017

Värderade talman,

Det är enormt viktigt år som vi har framför oss. Jag hoppas därför att riksdagen ska genomsyras av konstruktiv dialog och respekt, vilket både republikens president och riksdagens talman efterlyste då riksmötet öppnades förra veckan.

Vi borde nu fokusera på hur vi tillsammans vill bygga Finland vidare. I år då vi firar 100 år av självständighet kan man inte tillräckligt poängtera regeringens och riksdagens, ledande politikers samt enskilda ledamöters roll då det gäller att skapa framtidstro och hopp.

 

Vi ska kunna fortsätta bygga ett samhälle där man litar på varandra. Det har varit ett av Finlands trumfkort.

Vi måste också kunna lita på regeringens beredningar, att man beaktar fakta. Om inte faktaunderlaget är i skick är det svårt – för att inte säga omöjligt – att enas om kloka och rättvisa beslut.

I Finland ska vi klart och tydligt säga nej till ett postfakta-samhälle.

De politiska kontinentalplattorna är utsatta för press från populism och nationalism runt om i världen. Det gör att vi måste våga stå upp för mänskliga rättigheter och rättsstaten. Inget kan tas för givet, inte heller demokratin. Därför behövs nu tydligt värdeledarskap, också i vårt eget land. 

 

Inkrökthet ger ingen bättre framtid. I ett läge där EU står vid ett avgörande vägskäl, vill SFP och Svenska riksdagsgruppen se en klar EU-vision från regeringens sida. Vad vill Finland med EU? Vad svarar regeringen på den frågan?


Finland är i år ordförandeland i Nordiska rådet. Vi borde bli bättre att använda de existerande nätverken i Norden och ytterligare fördjupa det Nordiska samarbetet. Det skulle också ge oss än mer tyngd i bygget av framtidens EU.

 

Värderade talman,

När vi tittar på det startade politiska året är social- och hälsovårdsreformen den i särklass största frågan. Det ska sägas tydligt: reformen ändrar radikalt vårt nuvarande kommunbaserade system.

Som politiker är vi skyldiga, oavsett om vi sitter i regeringen eller inte, att syna denna reform extra noga i sömmarna, även grundlagsmässigt. Tidspress eller brådska får inte vara ett argument, som berättigar ett slarvigt slutresultat.

 

Vårdreformen är en reform som ska utgå från patientens perspektiv, från mänskan. Ibland undrar jag om regeringen glömt reformens utgångspunkt och syfte – nämligen att få till stånd en bashälsovård som bättre och effektivare beaktar vårdbehovet i hela landet och gör vården mer jämlik.

Större enheter och rationaliseringar leder lätt till att språket hamnar i kläm. Därför borde regeringen inte missa chansen att ta emot de goda passningar som ges för att skapa fungerande tvåspråkiga lösningar. Slå inte sönder vårdstrukturer som fungerar. Vård på eget språk, är en central del av patientsäkerheten!

 

Värderade talman,
 

Det är hög tid för regeringen att sätta alla kort på bordet gällande vårdreformen nu, inte bitvis. Kommunerna och vi alla måste få veta vad som kommer inom ramen för valfriheten. Kan vi, värderade regering få ett svar! I början av reformen talades mycket om ”totalintegration” av social- och hälsovården. I dag talas väldigt litet om socialvården och äldreomsorgen. Varför? Vad tänker man göra med den för många så viktiga socialvården? Sfp o svenska riksdagsgruppen anser att det är klokast att lämna socialvården och äldreomsorgen kvar hos kommunerna som har lokalkännedomen. Reformen är tillräckligt mastig, även utan äldreomsorgen.

 

Värderade talman,

Det finns positiva tecken som tyder på en bättre ekonomisk utveckling.

Ändå är sysselsättningsgraden på tok för låg. Oroväckande är att det finns växande branscher som har rekryteringsproblem, samtidigt som arbetslösheten är hög. Vi måste satsa på utbildningen, och vi måste bli bättre att utbilda utgående från arbetsmarknadens behov.

En bra signal nu för att förbättra samhällsklimatet skulle vara att reformera familjeledigheterna. Vår grupp och de flesta andra oppositionspartierna är med på noterna – vad är det regeringen väntar på?

Arbetslivet måste även annars reformeras, för att få flera i jobb, inte minst de unga. Vi stöder här regeringens strävan att skapa fler arbetsplatser och är fortfarande beredda att sitta ned tillsammans.

Vi ska värna om vår nordiska välfärd. Ingen ska lämnas i sticket. Samtidigt måste vi minnas att bestående välfärd uppnås endast via ekonomi och företagsamhet, inte genom att fortsätta ta mera lån.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00