En trumpen värld

04.02.2017 kl. 07:46
Donald Trump har varit USA:s president i mindre än en månad. Redan hopar sig dock frågorna om vad de långsiktiga följderna av hans administration kommer att bli.

Trump är en flitig användare av Twitter, det sociala mediet där man maximalt kan skriva 140 tecken per uppdatering. Hans skickliga användning av mediet var en av förklaringarna till hans valframgång, och som president har han vägrat att ge upp sitt privata användarkonto, som varit praxis. Tvärtom har han utökat användningen av det sociala mediet för att också göra utrikespolitiska ställningstaganden.

 

Via Twitter har han redan hunnit fördöma Europas hantering av flyktingpolitiken, ifrågasatt ingångna avtal med Australien och Iran samt retat gallfeber på Mexiko och Kina. Diplomatkårerna runt om i världen kliar sig i huvudet eftersom man inte vet hur man ska förhålla sig till att den politiska ledaren i världens mäktigaste land bedriver känslig utrikespolitik via sociala medier. De har också svårt att avgöra vad som är populism och vad som är allvar och eftersom det amerikanska utrikesministeriet i hög grad sidsteppats i utspelen kan inte heller de amerikanska ambassaderna hjälpa och förklara vad som gäller.

 

Politik och diplomati har en viktig sak gemensamt, behovet av förtroende. Men Donald Trump varken inger eller skapar förtroende. I stället skapar han nu enbart mer osäkerhet i en redan orolig värld. Det är både allvarligt och oroväckande.

 

Det som gör mig mycket bekymrad är att Trump medvetet verkar vilja undergräva förtroendet både i USA och i omvärlden. Hans ställningstagande och öppna stöd för Brexit, hans administrations anklagelser om att Tyskland utnyttjar övriga EU-länder och hans indirekta kritik mot EU är både okonventionellt och anmärkningsvärt.

 

Det är därför kanske viktigare än någonsin tidigare att EU nu håller ihop. Det är av enorm vikt att man i EU lägger interna politiska maktspel i Brysselbubblan åt sidan och i stället ser till helheten. Jag tror att EU behöver gå tillbaka till rötterna och garantera trygghet, säkerhet och stabilitet i Europa via samarbete och handel, medan man minskar på detaljreglering som försvagar allmänhetens förtroende. I år firar Romfördraget 60 år och jag hoppas att jubileumsmötet i Rom senare i år kan fungera som en nystart för EU.

 

Europeiska Rådets president Donald Tusk skrev i veckan i sitt brev till EU:s statschefer att Europa måste vara redo att axla ett större gemensamt ansvar. Tusk avslutade brevet med det amerikanska mottot: United we stand, divided we fall (Förenade vi står, splittrade vi faller). Han har rätt.

 

EU:s statschefer samlades i fredags i Malta för årets första EU toppmöte och det nya politiska läget i USA och hur EU i praktiken ska navigera i de allt mer osäkrare vattnen är mötets viktigaste agendapunkt. Det kommer därför bli mycket intressant att nästa vecka få höra statsminister Juha Sipilä rapportera från toppmötet i riksdagens stora utskott och höra hur EU:s statschefer vill hantera en allt mer trumpen värld.

Mats Löfström

Gruppanföranden

GRUPPANFÖRANDE 29.9.2010

Gruppanförande i debatten om Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i EU:s militära krishanteringsinsats Eunavfor Atalanta
05.10.2010 kl. 09:05

Gruppfanförande 22.9.2010

Gruppanförande i demokratidebatten
23.09.2010 kl. 10:45

Gruppanförande 14.9.2010

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i remissdebatten om förslaget till statsbudget för 2011, hållet av gruppordförande Ulla-Maj Wideroos
14.09.2010 kl. 14:50

Gruppanförande 24.2.2010

Gruppanförande i anledning av interpellationen om de arbetslösas, pensionärernas, ensamförsörjarfamiljernas och de studerandes ställning
01.09.2010 kl. 13:50

Gruppanförande 29.6.2010

Gruppanförande i debatten om kärnkraftstillstånden
29.06.2010 kl. 13:55

Gruppanförande i responsdebatten om budgetramarna 2011-2014

Rambudgeten för åren 2011-2014 innehåller varken stora överraskningar eller nya politiska linjedragningar.
09.06.2010 kl. 15:25