Finlands alkoholproblem

04.02.2017 kl. 07:02
Klockan är åtta en torsdagsmorgon i januari och kommersen i baren efter säkerhetskontrollen på Helsingfors Vanda flygfält är redan livlig. Baren har varit uppe i tre timmar då den tydligen öppnar redan klockan 5 för de morgontörstiga.

Inte undra på hur killen som skulle med på en KLM flight klockan sex på morgonen förra året hade fått tag i två stop öl. Kroppen har ju två händer, ett för varje stop, och medan ombordstigningskön till flyget slingrade sig framåt bäljde han i sig de två stopen. Kanske var han flygrädd, eller så var han bara en så pass rutinerad flygare att han visste att serveringen ombord först kommer igång då lampan för säkerhetsbälten släckts. Därför kan det vara säkrast att ha stadgat sin törst redan på marken.


Den spontana reaktionen som medpassagerare är ju att man drar på smilbanden och skakar på huvudet. Men egentligen är det här inget att skratta åt. Det är inte tragikomiskt, det är bara tragiskt eftersom vårt samhälle har ett alkoholproblem ifall människor inte kan sätta sig på ett flyg utan alkohol.

Förra veckan flög jag till Vilnius för att delta i en konferens som de nordiska ambassaderna ordnade. Runt om mig längst bak i propellerplanet beställdes det vin och öl. Klockan hade ju redan blivit tio på morgonen. I flygplan kan det vara svårt att hålla koll på tidzonerna, vilket ju gjorde att det redan var eftermiddag någonstans i världen. Den kostymklädda affärsmannen, som var min bänkgranne, sköljde utan ett ord ner kaffet med en flaska vittvin.
 

Finnair serverar inte längre gratis alkohol, utan kaffe, vatten och blåbärssaft. Det verkar dock inte haft någon dämpande effekt på konsumtionen vare sig på morgonflyg till Litauen eller kvällsflyg till Spanien. Förra hösten flög min hustru och jag till Malaga där vi skulle delta i ett bröllop. Ovanför Paris, då vi hade avverkat lite på halva flygresan ropade pursern i högtalarna att det enda i dryckesväg som återstod i trolleyn var det som var gratis. All alkohol var slutsåld. De rutinerade passagerarna verkade veta att detta kan hända, eftersom de i raden framför hade bunkrat upp med varsin komponerad minibar i stolsfickan framför sig. För de som inte var lika förberedda återstod ett par långa timmar i ofrivillig nykterhet.

 

Kanske det bara är jag som blivit snobbig, men det här är inte ett normalt förhållande till alkohol. Som ett land fattar vi flaskan för lätt och det är inte bara kroppen som mår dåligt av det. För mycket alkohol skadar också arbetsprestationen, moralen och familjer. Många familjetragedier beror på för mycket alkohol.

På Alkos topp fem lista över mest sålda produkter är tre vodka. Att vi i Finland har ett begrepp såsom ”nyktra januari” borde få varningsklockorna att ringa. Har aldrig hört om Sober January eller en vit januari som begrepp i andra länder.

 

I vår kommer regeringen att avge ett lagförslag till riksdagen om förnyelse av alkohollagen.
I den nya alkohollagen behöver vi fortsättningsvis ha frihet under ansvar.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37